Handlingsplanen för älg är en konkretisering av Jägareförbundets älgpolicy. Den ska förhoppningsvis hjälpa till att vända en utveckling där älgstammen är eller är på väg in i en kris. Det är i alla fall så många jägare upplever situationen.
Gruppen bakom förslaget har letts av styrelseledamoten Per Mellström.
Det har varit en mycket bra grupp och vi har haft både många och långa diskussioner, säger han.
Det är väl egentligen inte så mycket nytt och inget kontroversiellt för den som sysslat med älgförvaltning förut. Frågan var vilken typ av mål vi skulle ha. Nu valde vi de här som kan gälla oavsett förutsättningar.
Handlingsplanen kan användas både för att öka och för att minska älgstammen.
Hur stor vinterstammen ska vara måste avgöras lokalt, säger Per Mellström.
Tre mål pekas ut för den svenska älgstammen:
Andelen tjurar ska utgöra 40 procent av de vuxna djuren.
Avskjutningen ska bestå av minst 50 procent årskalvar.
Reproduktionen ska vara minst 80 kalvar per 100 hondjur.
Hur man lyckas nå målen följs via älgobsen och avskjutningssiffror med hjälp av glidande treårsmedelvärden. Detta för att komma ifrån slumpmässiga ytterligheter i talen.
Älgobs och avskjutningssiffror finns ju överallt. Därför har vi tagit fasta på det, förklarar Per Mellström.
Av stor vikt är förstås också bra inventeringar av älgstammen.
Målen är tänkta att gälla inom viltförvaltningsområdena, alltså inom rätt stora förvaltningsområden där det således kan finnas variationer uppåt och nedåt inom området beroende på älgstammens sammansättning, reproduktion och markens älgproducerande förmåga lokalt.
I handlingsplanen finns ett åtgärdsprogram, som kan följas både för att såväl öka som att minska en älgstams storlek och hur den ska kunna balanseras när målen är nådda. I grunden finns en hög kalvavskjutning.
Målet med hög kalvavskjutning stöder det viktiga reproduktionsmålet, och till viss del även tjurmålet. Men foderaspekten är också av betydelse, framhåller Per Mellström.
För som det sägs på ett ställe i programmet: Det krävs 34 gånger mer vinterfoder att producera en kalv genom att låta en kviga kvala in (bland de produktiva korna) som att låta den produktiva kon leva vidare som producent av kalvar.
Det finns också referenser till några av de modeller som figurerat i debatten på senare år. Förslaget skickas nu ut på remiss.
Bertil Lundvik

Mekanismerna bakom älgstammens utveckling
Det finns några grundläggande mekanismer som betyder mycket för hur älgstammen utvecklas. Köns- och ålderssammansättning finns i botten och påverkar reproduktionen.
Det här finns bra beskrivet i handlingsplanen. Med exempel visas vad som händer vid olika situationer. Det har blivit som en liten lärobok för älgförvaltare.

Så har vi faktiskt tänkt. Vi har koncentrerat oss på att beskriva hur reproduktionen påverkas. Och vi har försökt väva in de senaste forskningsrönen, förklarar Per Mellström.
Idag är andelen tjurar i älgstammen mellan 27 och 39 procent per län. Kalvandelen i avskjutningen varierar länsvis mellan drygt 30 och drygt 60 procent, med ett snitt runt 45 procent.
Den allt lägre andelen tjurar bland de vuxna älgarna, har också börjat sätta spår i en allt sämre reproduktion. Utvecklingen har hamnat i en ond cirkel, sägs det i programmet.
Vuxna hondjur har idag en kalvandel mellan 65 och 82 procent.
Med en högre andel tjurar och särskilt fler äldre tjurar, ökar också reproduktionen. Norska experiment har tydligt visat vad som händer om tjurarnas ålder och antal ökar.
Det här finns pedagogiskt och klart beskrivet i förslaget till handlingsplan. Vid en reproduktion på 60 kalvar per 100 vuxna hondjur behövs en vinterstam på åtta älgar per tusen hektar om man ska kunna hålla en avskjutning på 2,5 älgar per tusen hektar och år uthålligt.
Men om reproduktionen stiger till 80 kalvar per 100 vuxna älgkor då kan antingen avskjutningen öka till 3,5 älgar per tusen hektar eller vinterstammen krympas till sex älgar och man kan ändå fortsätta skjuta 2,5 älgar per tusen hektar.
Om exemplet avser en mark med vargetablering så klaras jaktavkastningen 2,5 älgar per tusen hektar med hjälp av en vinterstam på åtta älgar, eller så behöver den höjas ytterligare med en till två älgar för att avskjutningen ska ligga på 3,5 per tusen hektar. Detta alltså under förutsättning att vargarna i snitt tar en till två älgar per tusen hektar och år.
Bertil Lundvik