Bland de projekt som beviljats bidrag märks tre vildsvinsstudier. Maria Hörnell-Willebrand, SLU Umeå, vill studera indirekta effekter av stödutfodring av vildsvin. Kan det till exempel vara så att de mindre predatorerna (kråkfåglar, mård och räv) gynnas särskilt av utfodringen och att det i sin tur kan få stora negativa effekter på skogshöns? Det är ett exempel på vad denna studie ska titta på.

Vildsvinens rörelser
Den andra vildsvinsstudien ansvarar Kjell Sjöberg, SLU Umeå, för. Han vill fortsätta studera hur vildsvin rör sig mellan olika habitat och hur lång tid de finns på olika typer av marker. Olika åtgärder för att störa och skrämma vildsvin från jordbruksgrödor kommer att testas. Med hjälp av gps-försedda vildsvin ska även risken för trafikolyckor i områden med olika typer av mark studeras.
Vildsvinets påverkan på rådjursstammen, mellanartskonkurrens och eventuell predation på rådjurskid ska studeras av Petter Kjellander, SLU Grimsö. Med hjälp av den välstuderade rådjurspopulationen i Bogesund ska han följa vad som händer när nu vildsvinen etablerar sig i området.
Projektet Sydälg, som leds av Göran Ericsson, SLU Umeå, får fortsatt stöd för att studera älgförvaltningen i ett sydligt landskap. Bland annat vill man se hur älgar rör sig i ett produktivt landskap där trädslagen är andra än i norr och där det finns konkurrens med annat klövvilt. Särskilt fokus läggs också på hur älgobsen som redskap i den sydliga älgförvaltningen fungerar.

Viltvård
Fredrik Widemo, som arbetar på Jägareförbundet med viltvårdsfrågor, har fått pengar för en studie om effekterna av viltvårdsåtgärder som viltåkrar och brynzoner på den biologiska mångfalden.
Petter Kjellanders studie om konkurrens mellan växtätare som rådjur och dovhjort fortsätter och får också fortsatt stöd av Forskningstjugan.
Anders Jarnemo, SLU Uppsala, får fortsatt stöd för sin forskning om kronhjorten. Den är inriktad på att finna en modell för förvaltning av kronvilt som tar hänsyn till olika intressen.
Forskningstjugan ger även 2009 bidrag till gps-sändare för projektet om vargens populationsekologi som leds av Håkan Sand, SLU Grimsö.
Carl-Gustaf Thulin, Uppsala universitet, får medel för forskning om genetiska konsekvenser av jakt och viltvård hos våra vanligaste jaktvilt.
Utsättningar av vilt kan till exempel påverka både positivt och negativt, inavel kan undvikas men oönskade genetiska egenskaper kan också föras in. Riktad avskjutning kan också påverka populationer genetiskt, vilket ska studeras.

Effektivare eftersök
Samme man får även bidrag för en studie med syftet att göra eftersöken på klövvilt effektivare. Projektet syftar till att vetenskapligt granska och utvärdera om dagens eftersöksträning av hundar kan dra nytta av de erfarenheter som gjorts inom polisiär och militär inlärning av spårhundar.
Liksom flera år tidigare får Leif Nilsson, Lunds universitet, bidrag till sina inventeringar av rastande och övervintrande gäss i Sverige.
Bertil Lundvik