Naturvårdsverket fick regeringens uppdrag att se över hoten som kommer från främmande arter. Nu föreslås en mängd åtgärder i en Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper. Mårdhunden är ett typexempel på en främmande art som påverkar den svenska faunan om den får fäste i landet.
Men i sitt arbete har Naturvårdsverket också tittat på utsättning av vilt. Det rör sig främst om fasaner, gräsänder och rapphöns, där det inte behövs något tillstånd.
Att fasanen tagits upp är överraskande eftersom den inte tillhör den ursprungliga faunan utan är en för jaktändamål införd art vars förekomst i landet bygger på just uppfödning och utsättning.
Problemet som myndigheten ser är att det inte finns något register eller kontroll över varifrån fåglarna kommer. Oftast importeras ägg som kläcks i svenska kläckerier och säljs vidare.

Inga problem
Från yrkesjägarsidan tycker vi att dagens regler håller en bra nivå. Vi har också på eget initiativ infört etiska regler. Utsättning har pågått i över 100 år och vi har ännu inte sett några problem, säger Poul-Erik Jensen, ordförande i Yrkesjägarföreningen.

Huvuddragen i Naturvårdsverket förslag är:
Förebyggande åtgärder så att främmande, invasiva (som kan skada eller konkurrera ut svenska djur eller växter) arter inte introduceras.
Snabb upptäckt och utrotning av arter som kommer in.
Kontroll och begränsning av etablerade, invasiva, främmande arter.
Därtill vill man arbeta med förebyggande åtgärder, då kan kostnaderna för åtgärdsarbetet begränsas.
För utsättning av vilt föreslås följande:
Förutom att registrera, dokumentera och följa upp de utsättningar som beviljas tillstånd för idag måste man se över möjligheten att införa tillståndskrav och krav på riskanalyser för arter som idag är oreglerade.
De enda arter som är oreglerade är fasaner, rapphöns och gräsänder. Tanken är att kostnaderna för all administration ska belasta den som sätter ut vilt.
Naturvårdsverket vill med andra ord att det ska krävas tillstånd för att få sätta ut vilt, att det görs riskanalyser och att allt dokumenteras och följs upp.

Ökade kostnader
Det här kommer leda till att kostnaderna för utsättningar ökar. Ägg, fåglar för utsättning, arbete och jakt, det kommer att bli dyrare i alla led, säger Poul-Erik Jensen.
Ett av Naturvårdsverkets argument för att det behövs mer kontroll är en risk för hybridisering mellan naturliga stammar och utsatt vilt. Men efter 100 år av utsättningar är nog frågan om det finns några naturliga stammar av fasaner, rapphöns och gränsänder som inte är hybridiserade?
Jägareförbundet är frågande till förslaget.
Utsättningar förekommer över hela Europa. Dessa har pågått under lång tid. Man kan undra om det över huvud taget finns någon genetiskt orörd gräsandsstam? Vi ser en risk i att förslaget inte leder till någon förbättring utan endast skapar mer administration, säger riksjaktsvårdskonsulent Hans von Essen.
Magnus Rydholm