Den enda förändringen som skedde vid utskottsbehandlingen rör samebymedlemmarnas jakträtt på privatägd mark ovan odlingsgränsen, där alliansen biföll den socialdemokratiska motionen om att se över den så kallade dubbelregistreringen (Se separat artikel!).

I förslaget till ny älgförvaltning ersätts nuvarande älgskötselområden med en ny form av älgskötselområden som är så stora att de medger en årlig avskjutning av minst tio vuxna älgar.

Älgjakt på licens

Utanför älgskötselområdena får älgjakt bedrivs på licens. För att få registrera ett licensområde krävs att området medger en årlig avskjutning av minst en älgkalv.

På områden som är för små för att registreras som licensområden får jakt endast ske på älgkalv under begränsad tid. Med undantag för dessa områden blir all övrig älgjakt produktionsanpassad.

Älgförvaltningsområden
För den övergripande älgförvaltningen indelas varje län i större älgförvaltningsområden. För varje älgförvaltningsområde ska länsstyrelsen utse en älgförvaltningsgrupp bestående av tre representanter för markägarna och tre för jakträttshavarna. Till ordförande för gruppen utses en markägarrepresentant som vid lika röstetal har utslagsröst.

I renskötsellänen försvagas jägarrepresentationen ytterligare genom att jägarsidan får avstå en plats till en representant för rennäringen som utses av Sametinget.
Älgförvaltningsgruppens uppgift blir bland annat att granska älgskötselområdenas skötselplaner och ge förslag till tilldelning av älgar för licensområdena.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, får använda jägarpengar ur Viltvårdsfonden för att utforma utbildning i adaptiv älgförvaltning. Den färdiga utbildningen ska i första hand ges ledamöter i älgförvaltningsgrupperna samt länsstyrelsens personal.

Ökade kostnader
Det nya älgförvaltningssystemet medför också ökade kostnader i övrigt och det blir jägarna som får betala genom höjda fällavgifter och återinförandet av fällavgift på årskalv. Överföringen av fällavgifter från de länsvisa älgvårdsfonderna till viltvårdsfonden upphör däremot.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 januari 2012. Jakt enligt äldre bestämmelser får dock bedrivas till och med utgången av februari samma år.

Det nya älgjaktssystemet grundar sig på Maria Norrfalks älgutredning, som gick ut på att skapa ett enhetligt älgjaktssystem i hela landet. Älgjakten skulle bara få bedrivas inom registrerade älgskötselområden och det fanns bara en urkopplingsregel; för den som inte önskade delta i någon jaktlig samverkan skulle det vara möjligt att fälla älgkalv under fem dagars jakttid.
Remissinstanserna instämde i stort i hennes förslag, men regeringen valde att ha kvar delar av det gamla älgjaktssystemet och i stället bygga på med det nya och drömmen om ett enhetligt älgjaktssystem förblir tills vidare en önskedröm.

I en tidigare intervju i Svensk Jakt uttryckte också Maria Norrfalk sin besvikelse över resultatet.

Ett fall framåt

Ett fall framåt i förhållande till det första förslaget som regeringen presenterade men ändå inte helt bra, konstaterar Torbjörn Lövbom i Jägareförbundets förbundsstyrelse, som reserverade sig i förbundsstyrelsens yttrande angående representationen i älgförvaltningsgrupperna.

Torbjörn Lövbom.

Om markägarsidan har en plats mer än jägarsidan som i det första förslaget, eller om deras ordförande har utslagsröst som det nu blev, innebär i praktiken ingen skillnad, säger Torbjörn Lövbom. Det är som skillnaden mellan att förlora under ordinarie matchtid eller efter straffläggning.

Färre älgjaktsmodeller
Enligt Torbjörn Lövbom är det dock positivt att transfereringen av pengar från de länsvisa älgvårdsfonderna till viltvårdsfonden upphör.

Det innebär att Norrlandslänen slipper slussa älgpengar söderut och kan administrera det nya älgjaktssystemet utan att behöva höja avgifterna alltför mycket. Samtidigt är risken stor för kraftigt höjda fällavgifter i en del sydsvenska län med många pengaslukande förvaltningsområden.

Han ser också positivt på att antalet älgjaktsmodeller minskats och tror att det trots allt ska gå att få till en bra älgförvaltning genom att det blir länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer som får huvudansvaret för älgskötseln.

Dubbelregistreringen ska ses över

Ett enigt miljö- och jordbruksutskott vill se över möjligheterna att avskaffa den så kallade dubbelregistreringen av älgjaktmark ovan odlingsgränsen.

Det blev den viktigaste förändringen vid behandlingen av regeringens förslag till ny älgförvaltning och innebar att alliansen biföll en socialdemokratisk motion, inlämnad av Matilda Ernkrans med flera.

Enligt regeringens förslag ska det nya älgförvaltningssystemet även gälla i de delar av landet där samebymedlemmar har rätt att jaga. Däremot hade regeringen inte föreslagit någon förändring i systemet med dubbelregistreringen, vilket miljö- och jordbruksutskottet ansåg otillräckligt.

Dubbelregistreringen innebär att privatägd mark först kan registreras som älgjaktområde av markägaren. Sedan kan länsstyrelsen även registrera marken på samebyarnas jaktområde. Det innebär att samma mark kan nyttjas av två jägarkategorier med varsin tilldelning av älg från länsstyrelsen.

Onödiga konflikter
Enligt miljö- och jordbruksutskottet skapar det dubbla användandet av jaktmarkerna onödiga konflikter mellan samebyar och ortsbefolkning och man vill därför att regeringen ser över möjligheterna att ta bort den dubbla jakträtten.

Översynen bör, som det heter, innehålla förslag på hur staten ska hantera de fall där markägare eller renskötande samer kan kräva kompensation för att deras rättigheter inskränks. Utskottet ser alltså inlösen av jakträtt som en möjlig väg att lösa problemet med dubbelregistreringen.

Jan Swartström.

Jan Swartström, ordförande i Jägareförbundets fjällråd, välkomnar jordbruksutskottets beslut:
Nu har vi alla möjligheter att få till en hyfsad lösning i fråga om dubbelregistreringen. Enligt de uppgifter jag har fått så kommer det att tillsättas en utredning under vårvintern som ska arbeta så snabbt att eventuella förändringar hinns med innan det nya älgförvaltningssystemet träder i kraft. Nu gäller det bara för oss att presentera bra förslag, då kommer utredningen att lyssna på oss.

Från samiskt håll är man inte lika entusiastisk över jordbruksutskottets initiativ:
Frågan om dubbelregistreringen har ju utretts i omgångar, säger Lars-Anders Baer, ordförande i Luokta-Mavas sameby i Norrbotten. Vill man göra det en gång till så är det väl okej, men man kommer aldrig runt att det finns en samisk jakträtt även på privatägd mark inom renskötselområdet.

Tekniskt och juridiskt finns det möjlighet att lösa in denna jakträtt, men det absolut enklaste är ju att komma överens. Jag upplever inte att det här med dubbelregistreringen är några problem i Norrbotten utan det är på några plaster i Västerbotten det bråkas. Frågan är i vilken utsträckning det ska få styra debatten och utvecklingen, säger Lars-Anders Baer.