Risken för att den afrikanska svinpesten, AFS, sprider sig till vildsvin i Sverige bedöms i dagsläget som förhöjd, men fortfarande låg.

De länder som drabbats beskriver hur i stort sett alla vildsvin dör vid ett utbrott. Viruset har ett mycket snabbt händelseförlopp.

Daniel Ligné. Foto: Madeleine Lewander

– Vildsvinen dör i princip i steget. Man kan hitta flockar av döda vildsvin, säger Daniel Ligné, Svenska Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent.

Under veckan har Daniel Ligné deltagit i en konferens i Bulgarien, där veterinärer och jaktvårdare från stora delar av Europa träffats för att utbyta erfarenheter. Den afrikanska svinpesten är ett hot mot både vildsvin och tamgrisar, men det är i första hand populationerna av vildsvin som slås ut.

Sprids med livsmedel, troféer och skitiga kläder

Med normal smittspridning gris till gris är spridningen begränsad och relativt långsam, men viruset får många gånger hjälp på vägen. Jägare som jagar utomlands är en riskgrupp.

– Viruset tar ibland skutt på 30-40 mil, och då är det vi människor som sprider smittan. Smittan kan komma med lastbilar, eller jägare som varit i andra länder och inte tänker på att de har blodiga kläder, smittad lera under kängorna eller okokta trofeér med sig hem som kan bära smitta. AFS kan följa med i livsmedel som inte hettats upp och i fryst kött lever smittan länge. Det är det värsta hotet mot Sverige, säger Daniel Ligné.

Sverige har relativt bra förutsättningar genom det skydd som det innebär att inte ha landkontakt med Europa. Men att helt försöka stänga våra gränser mot smittan anses inte möjligt.

Istället är det aktiva åtgärder som kan bli aktuella vid ett utbrott. Snabbheten och tydliga åtgärder är en mycket viktig faktor i bekämpningen.

I många andra länder har försöken att stoppa smittan har det varit utan verkan. Men Spanien lyckades på 90-talet att utrota ett utbrott av afrikansk svinpest. Det visar att det är möjligt.

SVA testar i fält

Karl Ståhl.

Om smittan finns i ett avgränsat område och insatser sätts in snabbt kan det lyckas. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, håller i ett projekt på att ta fram en modell som också ska testas på ett mindre område hos en privat fastighetsägare. Projektet har redan startat på Södertörn söder om Stockholm.

Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog vid SVA, är ansvarig för modelleringen och fältstudierna.

– Det är ett forskningsprojekt där vi undersöker möjligheterna att stoppa ett utbrott av svinpest. Vi gör det genom datamodelleringar, och vi använder vildsvin som vi satt sändare på för att se hur de rör sig i terrängen, och hur vi kan avgränsa kontakten med andra vildsvin genom stängsling. Vi kommer även att se hur de beter vid jakt, säger Karl Ståhl.

Ska inte utrota vildsvin

Felaktigt har det beskrivits som att vildsvinen ska utrotas på Södertörn.

– Det stämmer inte alls, vi kommer att jaga på en mindre yta i ett hägn hos en privat fastighetsägare. Jakt är en av flera metoder för att begränsa smittspridning, säger Karl Ståhl.

Jakt kan fungera, men den kan också leda till ökad smittspridning. Det vill forskarna titta på i projektet. Kraftiga störningar som jakt förändrar vildsvinens rörelsemönster och förflyttningar i en vildsvinspopulation.

Jakt kan då leda till ökad smittspridning och stängsling av ett smittat område kan vara en bättre lösning. Eller en kombination av flera aktiva åtgärder.

– Det är här som fältförsöket kan ge oss svar. Projektet kommer att pågå fram till 2019, säger Karl Ståhl.

Jägare som jagar utomlands kan ta med smittan till Sverige.

Jägarna viktiga

Samtidigt beskrivs jägarkåren som en viktig del i ett försvar mot den afrikanska svinpesten.

Sveriges jägare är välorganiserade och jägarna har ett nära samarbete med olika myndigheter.

– Vi kan ha smittan här om kanske tre år, kanske fem år, och det man vill titta på är om det är möjligt att avgränsa och skjuta ut ett begränsat område. Det handlar om att slå till tidigt, annars kan vi bara låta naturen ha sin gång och då kommer det att ta minst 30 år innan vildsvinen har återhämtat sig i Sverige, säger Daniel Ligné.

Trots den allvarliga situationen menar han att många svenska jägare inte är medvetna om läget, och det oroar Daniel Ligné att det finns en utbredd uppfattning att ”vi kommer att klara oss”.

– Jag har svårt att se det, och att bara sitta och hoppas att inget händer är fel väg. Det skulle inte jag känna mig nöjd med, säger Daniel Ligné.