Jägareförbundet skriver i ett pressmeddelande att förbundets grundsyn är att jakt ska skötas under ordinarie jakttid. Då skapas bästa förutsättningar för en adaptiv viltförvaltning som leder mot uppsatta mål, som utgår ifrån viltets förutsättningar och andra intressen som jord- och skogsbruk. Skyddsjakt bör endast användas som nödlösning.

Mitten av juli

Dovviltets kalvar föds från mitten av juni till mitten av juli. Med nuvarande beslut finns stor risk för skyddsjakt på nyfödda dovkalvar, som nästan bara diar under den första månaden. Detta gör att förbundet tycker det finns vissa tveksamma etiska aspekter i beslutet.

– Dovkalven gör ingen nämnvärd skada på oskördad gröda under den tiden. Vi vet också av erfarenhet att en eventuell skrämseleffekt hos hinden är liten hos dov. Därför kommer denna del av beslutet inte få någon större effekt, säger Daniel Ligné.

Däremot anser Ligné att förlängning av jakttiden till 15 april skapar möjligheter att fälla mer dovkalvar. Den delen i beslutet är går att motivera.

Inga skador i skog

Starttiden för skyddsjakt på kronkalv kan också vara motiverad, med utgångspunkt från att dessa kalvar föds i slutet av april eller början av maj, men hade varit mer försvarbar från 1 augusti.

Enligt Jägareförbundet finns det inte någon nämnvärd skadebild i planteringar av skog från varken kron- eller dovvilt. Därför förstår man inte riktigt syftet med att regeringen skriver att skyddsjakt ska vara tillåten ”på skogsplanteringar”.

– Vad gäller vuxet kronvilt vet vi att dessa reagerar på skrämselåtgärder och jakt. Därför kan man nå vissa effekter med en skyddsjakt under sommaren på fält med grödor.  Däremot är det direkt olämpligt att försöka jaga kronkalv fram till 15 april. Vid den tiden på året är det mycket svårt att se skillnad på kalv och vuxna djur. Felskjutningar skulle bli vanliga, säger Daniel Ligné.

Generell skyddsjakt olycklig

En annan sak som Svenska Jägareförbundet reagerar på är att jakten blir generell överallt (utom Skåne och Gotland). Det kommer finnas möjligheter att jaga hjortkalvar i områden där det inte finns någon skadebild eller där stammen är svag.

– Vi har precis fått beslutet. Det finns många tankar kring detta. Men en av de första är att beslutet kommer försvåra förvaltningen av kronviltet. Kronskötselområdenas planer för avskjutning kan helt eller delvis gå om intet när enskilda skjuter kalvar – utan några krav på planering eller uppföljning, säger Daniel Ligné.