De fyra punkterna nedan sammanfattar förslaget som är skickat till näringsdepartementet, men också till samtliga riksdagspartier.

• Flytta fram älgjaktstarten i södra Sverige med en vecka.

• Avsluta älgjakten senast 31 december.

Jonas Malmsten

• Tiden för träning av löshund med älgintresse samt jaktprov ska bara vara tillåten under jakttiden.

• Tillsätt en utredning för att finna ut hur jakt med lösa hundar med älgintresse i augusti och september påverkar älgstammen.

Skrivelsen, som är undertecknad av fyra jägare – viltforskarna Jonas Malmsten och Carl-Gustaf Thulin, älgskådaren och konstnären Rolf Svensson samt viltvårdaren Stellan Eriksson – innehåller i vissa fall radikala förslag gällande jakttider och jaktträning på älg.

Senarelägg älgjakten

Mindre kontroversiellt är sannolikt förslaget att jaktpremiären i södra Sverige ska flyttas fram en vecka för att djuren inte ska störas under den tid som är avgörande för nästa års föryngring. Detta tillämpas redan i många områden.

Jonas Malmsten säger till Svensk Jakt att när vi diskuterar jakttider pratar vi om etiken i första hand och att de biologiska aspekterna inte alltid får den betydelse de borde ha.

– Vi har ju olika begränsningar i jakten på dov och kron under brunsten. Numera vet vi att älgarnas brunst pågår längre tid in i oktober än vad vi tidigare trott. Då är det rimligt att även älgen får den ro som behövs för att kunna fullgöra brunsten utan störningar. Man kan säga att jakttiden är satt med goda avsikter, men på fel grunder, säger Jonas Malmsten.

Stellan Eriksson

Avslutad jakt till nyår

Vidare föreslås att älgjakten avslutas senast den 31 december istället för att, som nu i många fall, pågå februari ut. Man skriver:

”Vintertid inriktas älgens ämnesomsättning på att spara energi. Vinterfodret har lågt näringsvärde och möjligheterna att kompensera stora energiförluster är inte möjliga. Redan vid gång och lätt trav fördubblas energiförbrukningen och vid snabbare förflyttningar förbrukas åtta till tio gånger mer energi än vid vila.

I januari är älgfostren väl utvecklade och under dräktighetens sista tredjedel krävs goda livsbetingelser för moderdjuret. Att då utsätta älgkorna för de påfrestningar som jakt med lös hund med älgintresse innebär är inte acceptabelt.”

Många hundar

I linje med det föreslår man också att tiden för att få jaktträna hundar med älgintresse begränsas till den tid då arten är lovlig. Det innebär att också jakten efter vildsvin med hund kommer att påverkas, eftersom så många vildsvinshundar också jagar älg.

”Någon strävan att dressera hundarna till älg- respektive vildsvinsrenhet förekommer inte i någon nämnvärd omfattning. Hundar som används för jakt efter vildsvin kan få ett arbetssätt som är mindre lämpligt vid löshundsjakt efter älg”, heter det i skrivelsen.

Carl-Gustaf Thulin

Antalet hundar som jagar både älg och vildsvin har ökat dramatiskt, skriver man. Enligt Jordbruksverkets register fanns det 2016 närmare 37.000 rashundar med älgintresse, vilket är en ökning med närmare 90 procent på tio år.

– Och det gäller bara renrasiga hundar. Vi vet att ett stort antal blandrashundar tagits fram för jakt på älg och vildsvin, säger Jonas Malmsten. Det innebär att älgarna störs allt mer, i områden med få älgar riskerar de att utsättas för jakt flera dagar i veckan.

Han tillägger:

– En älgkalv som får en grishund i rumpan 1 augusti och sedan igen ett par dagar senare efter en torr sommar med näringsfattigt foder utsätts för stora påfrestningar. Vi menar att det är något som vi jägare inte kan försvara.

De fyra vill se en snabbt genomförd ändring av reglerna för jaktträning med löshund efter älg-vildsvin. Något som är nödvändigt för att upprätta goda jaktetiska principer, inte minst med tanke på de påfrestningar älgkalvarna utsätts för både tidigt på säsongen och senare under vintern, skriver de.

Hoppas på debatt

Jonas Malmsten, som säger att han själv uppskattar jakten med löshund mycket, hoppas att deras förslag ska väcka debatt och att många, både jägare och beslutsfattare, börjar fundera på jakttiderna och vilken påverkan de har på viltet.

– Det behöver inte alltid vara jakten som påverkar älgen mest. Det kan vara förändringar

Rolf Svensson

på grund av klimat, förändrad markanvändning och att nya viltslag tillkommer. Men det är jakttiderna som vi kan reglera för att kompensera de negativa effekter som annan påverkan för med sig.

Han vill gärna se ett storskaligt försök där jakttidernas och inte minst hundanvändningens påverkan på viltet undersöks.

Varför då inte vänta till ett sådant är gjort? Tills vi vet säkert?

– Då är det bättre att tillämpa försiktighetsprincipen. Vi har ett antal rapporter från södra Sverige där älgkalvar bara fallit ihop och dött oförklarligt. Det behöver inte bara bero på hundjakten, utan kan vara andra faktorer. Men tills vi har svaret är det enligt vår mening bättre att vara försiktig och anpassa vår jakt, säger Jonas Malmsten.