Efter att utredningen om framtidens administration och organisation av älgjakten först fick göras om, sedan fördröjdes och därpå slutligen presenterades i somras trodde man att regeringen skulle vilja lotsa en proposition genom riksdagen redan under vårriksdagen.
Men propositionen, alltså regeringens eget förslag till framtidens älgförvaltning, har också fördröjts och skickades ut på remiss först 23 mars. Tydligen är man inom regeringen så osäker på hur innehållet kommer att tas emot att man vill ha en slutlig remissrunda innan förslaget skickas till riksdagen.

Inte enklare
Viljan att göra administrationen enklare och billigare förefaller nu helt ha kommit på skam. Att det nya systemet blir dyrare står klart även för regeringen. Man föreslår höjda fällavgifter, införande av fällavgifter för älgkalv, och att sex miljoner kronor av Jägareförbundets nuvarande anslag ska tas bort och gå till det att finansiera det nya systemet. Det betyder i klartext att cirka tio tjänster måste bantas bort ur Jägareförbundets personalstyrka.
Därtill ska den hundralapp per fälld älg som idag bidrar till Viltvårdsfondens medel nu stanna hos respektive länsstyrelse. Alltså, det blir mer pengar till länsstyrelserna, mindre till jägarna och deras organisationer.
Länsstyrelserna föreslås visserligen få mindre jobb med att utfärda älglicenser och godkänna licensområden, men man får i stället en rad andra uppgifter.

Ansvar flyttas
Arbetsuppgifter som förut sköttes av Jägareförbundets tjänstemän och förtroendevalda föreslås hamna hos länsstyrelser och andra myndigheter. SLU ska få de sex miljoner man vill ta från Jägareförbundet för att bekosta utbildning av de personer som ska sitta i älgförvaltningsgrupperna. Jägarnas pengar ska gå till att utbilda även markägarsidan.
Makten i grupperna ska ligga hos markägarna. Det slår regeringen fast genom att ge ordföranden utslagsröst, och ordföranden ska vara markägarrepresentant.
Jägareförbundet vill att det ska vara jämn representation för att man i grupperna ska tvingas att prata sig samman. På det viset skulle chansen för en samsyn kring älgförvaltningen öka. Och de som ska göra jobbet, alltså jägarna, skulle bli delaktiga. Nu kan i stället markägarna diktera villkoren, med stor risk för inbyggda konflikter.
Regeringen vill också att man ska kunna skjuta vuxna älgar på marker som inte ingår i
älgskötselsområden. Marken ska då anmälas till länsstyrelsen, som kommer att sätta arealkrav som måste uppnås för att få skjuta vuxna älgar.

Egen älgstam
Men det positiva är ändå att det nu slås fast att älgen måste förvaltas över större, biologiskt begränsade, områden som rymmer en i huvudsak egen älgstam. Dessa områden föreslås få namnet älgförvaltningsområden och ska begränsas så långt det är möjligt av naturliga hinder som större vägar, sjöar etcetera. Man talar i propositionen om områden på kanske 50 000 hektar i södra Sverige och 80 000 hektar i norra delarna av landet, dock utan att sätta några definitiva gränser för storleken. Områden ska tillåtas vara ännu större där så är lämpligt.

Styrelse utses
Varje sådant område ska styras av en älgförvaltningsgrupp som ska utses av länsstyrelserna på förslag från jägareorganisationerna och markägare samt samerna i norra Sverige. Gruppen ska utforma förvaltningsplaner som ska fastställas av länsstyrelserna och dessa planer ska utgöra grunden för älgskötselområdenas planer.
För älgskötselområdena förelås bli kvar, och de ska vara så stora att det långsiktigt kan skjutas tio vuxna älgar om året inom dem.
Jägareförbundet föreslog i sitt remissvar en helt omvänd ordning vad gäller planer, nämligen att förvaltningen ska byggas underifrån där älgskötselområdenas planer ska ligga till grund för förvaltningsområdenas planer. Då får man en lokal förvaltning av älgstammen. Nu blir det i stället en regional förvaltning eftersom länsstyrelserna ska ta fram regionala program för viltförvaltningen.

Rapportering
Länsstyrelserna ska även i fortsättningen registrera och avregistrera älgskötselområden, och just på den senare punkten också bli mer aktiva. Äso som inte följer förvaltningsplanerna kan komma att avregistreras. Det kan också bli så att där inte tillräckligt antal älgar skjuts där kan dessa älgar i stället få skjutas inom andra älgskötselområden. Tanken på lokal älgskötsel försvann tydligen på vägen. Men kravet har länge framförts från skogsindustrierna.
Det införs en skyldighet att rapportera fälld älg inom en vecka, alltså även älgkalv. 
Jakttiden föreslås vara oförändrad jämfört med idag, och enhetlig över hela landet. Men septemberjakten bli kvar i norr som idag.

Kritik mot förslagen att vänta

När Jägareförbundets länsföreningar nu går igenom regeringens älgförslag hörs redan många kritiska synpunkter trots att remiss-tiden ännu inte gått ut. Även från centralt håll förbereds ett kritiskt remissvar.

Håkan Weberyd.

Jägareförbudets generalsekretarer Håkan Weberyd vill inte  föregripa länsföreningarnas  remissvar. När detta skrivs återstår ännu en vecka för dem att formulera sina synpunkter.
Jag förutspår dock att en del förbundskritik kommer att riktas mot lagrådsremissen, säger Håkan Weberyd.
Vi upplever bland annat att man tappat bort folkrörelseperspektivet och de ideella krafterna med detta förslag. Man spelar nu in myndigheterna bland annat i utbildningen av jägarna.
Vi är också förvånade över att man lägger frågan om en satsning på Viltdata.se i långbänk, kommenterar Håkan Weberyd och fortsätter:
Vi upplever ett starkt stöd för Viltdata.se vilket också redovisas i lagrådsremissen. Cirka  22 000 av 30 000 jaktlag är redan anslutna och det vore ytterst kostnadsmedvetet att satsa på detta system.

Kritik mot förslagen
Länsföreningarna har i allmänhet inte hunnit att formulera sig, men i Gävleborg ställer man sig fundersamma till förslaget.
Så mycket kan jag säga att vi skakar på huvudet. Jägareförbundet blir helt åsidosatt, säger ordföranden Karl-Evert Hellsén.
Mer positiv är Sven Gunnar Sivertsson från Mittnorrland:
Huvuddragen är ändå i stort sett bra. Vi kan jaga på som idag här uppe.

Oro för Jägareförbundet
Jägareförbundet Jönköpings län är mycket kritisk.
Går detta igenom förlorar vi nästan allt inflytande över älgjakten. Lagrådsremissen ger en dyrare och mer byråkratiskt älgjakt.
Jag är mycket orolig för Jägareförbundets framtid om vi förlorar möjligheten att förvalta vårt viktigaste vilt älgen, säger ordföranden Bertil Nilsson.