Avskjutningen 97.626 vildsvin är en ökning med nästan 8.000 djur från året före, då sköts det 89.642 vildsvin. Statistiken för 2016/2017 är inte helt klar, men kan komma att landa på över 100.000 fällda vildsvin.

– Vildsvinen är en art där vi behöver variera jakttrycket mycket mellan åren. Det är inget konstigt egentligen, men vi är vana vid älgar och annat klövvilt där vi inte har så stora variationer, säger Svenska Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné.

 

Större kullar än normalt

På grund av ett rikt ollonår i södra Sverige samt en mild vinter har vildsvinen varit i god kondition vid brunsten och när kultingarna fötts. På många håll i vildsvinslänen rapporterar jägare om kullar som är större än normalt.

– Vildsvinen fortsätter att breda ut sig vilket gör att avskjutningen kommer att öka under en lång tid framöver. Detta i kombination med milda vintrar och
ollonår gör att vi jägare måste lägga extra energi på att se över hur det ser ut där vi jagar. Är det ollonår? Har vi fler viltolyckor? Hur stora är vildsvinskullarna? Hur ser skadorna på grödor ut? Sedan måste vi styra jakttrycket efter detta, säger Daniel Ligné.

 

Öka jakttrycket

– Vi lyckades för några år sedan med en unik bedrift. På ett år minskade vi vildsvinsstammen genom ett extra högt jakttryck. För att vi inte ska hamna i samma situation bör man på vissa håll öka jakttrycket på yngre djur. Om jägarna reagerar snabbt på vildsvinsstammens fluktuationer behöver insatserna inte bli så omfattande som för några år sedan, säger Daniel Ligné.

Flest vildsvin skjuts i Skåne men Blekinge toppar listan över antal skjutna vildsvin per tusen hektar. Södermanland är det län där avskjutningen ökat mest sedan året före.

 

Vildsvinsläget i söder

 

SKÅNE LÄN 

2012/2013: 17.044

2013/2014: 16.618

2014/2015: 16.535

2015/2016: 19.201

Avskjutningen i Skåne har legat runt 16.500–17.000 vildsvin de senaste åren men har nu ökat till över 19.000.

– I mitten av maj såg vi många kultingar på en del håll, vilket tyder på en god reproduktion. Här gäller det att vi jägare bedriver en aktiv jakt på fält med växande gröda, gärna i samverkan över rågångarna, och samtidigt låter vildsvinen ha lugn och ro i skogen, säger jaktvårdskonsulent Fredrik Jönsson.

– I all viltförvaltning handlar det om kunskap och samverkan. För jägare och bönder är kunskapen om den lokala vildsvinsstammen direkt avgörande för en bra förvaltning med rätt jaktligt uttag, trivselplatser och låg skadebild. Det man ska göra är att inventera och samverka aktivt genom jakt, avledande utfodring och bestämma var vildsvinen får lov att vara utan att de gör skada på känslig gröda.

På kretsnivå sticker Österlens jaktvårdskrets ut med 48,5 fällda vildsvin per 1.000 hektar. Andra kretsar med hög avskjutning är Eslöv-Svalöv (26,55), Sydskåne (22,19), Göinge (22,78) och Kristianstad-Bromölla (20,96).

 

HALLANDS LÄN

2012/2013: 6.339

2013/2014: 5.719

2014/2015: 5.358

2015/2016: 5.352

Avskjutningen i Halland är stabil. Antalet fällda vildsvin jaktåret 2015/2016 låg på samma nivå som året innan.

– Jag tror inte att det kommer att ske en explosionsartad tillväxt i Halland, men helt klart kommer vildsvinsstammen att öka. Hösten 2016 var ett relativt bra ollonår som gjorde att vildsvinen kunde äta upp sig rejält inför vintern och vara i gott hull under brunsten. Den senaste vintern var också väldigt snöfattig, säger jaktvårdskonsulent Fredrik Jonsson.

– Jag har stor förhoppning om att jägarkåren i Halland kommer att klara en ökande vildsvinsstam och nyckeln till framgång är samarbete över jaktgränserna. Den ökande kunskapen om vildsvinsförvaltning i Halland gör att jägarkåren är på sin vakt och vet hur man ska tackla en ökande vildsvinsstam, vilket det är mycket positivt för framtiden.

Fredrik Jonssons prognos är att avskjutningen kommer att öka med 25–35 procent, men att den även kan bli något högre.

På kretsnivå fälls flest vidsvin per 1.000 hektar i Falkenbergsorten (22,93) och Hallandsåsen (22,19).

 

BLEKINGE LÄN

2012/2013: 5.944

2013/2014: 3.997

2014/2015: 5.320

2015/2016: 5.695

Blekinge är Sveriges minsta län men toppar listan över antal skjutna vildsvin per 1.000 hektar. Avskjutningen ökade för tredje året i rad.

– Tätheten varierar stort. Vildsvinsstammen verkar vara minskande i länet som helhet, men med lokala variationer, säger jaktvårdskonsulent Thomas Ohlsson.

På kretsnivå är det framför allt Ronneby södra som fäller många vildsvin, 40,59 per 1.000 hektar.

 

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 

2012/2013: 4.165

2013/2014: 4.847

2014/2015: 5.718

2015/2016: 7.365

I Västra Götaland ökar vildsvinsstammen. Förra året spådde jaktvårdskonsulent Karl-Johan Brindbergs att avskjutningen skulle hamna på 7.000–7.500 vildsvin 2015/2016. Det stämde ganska bra.

– Höstens rika ollonskörd och den milda vintern har gjort att vildsvinen är i bra hull och att kullarna verkar vara något större i år. De observationer som görs verkar också visa på en hög överlevnad bland smågrisarna, säger Karl-Johan Brindbergs.

– Vi är ett utbredningsområde vilket innebär att vi lokalt har en sedan länge etablerad stam medan det i andra områden endast finns vildsvin sporadiskt.

Karl-Johan Brindbergs uppmanar också att under växtperioden lägga jakttrycket på åkrar och betesmarker för att störa vildsvinen från skadekänsliga områden.

– Bedriver vi jakt på åtlar skapar vi större anledning för vildsvinen att söka föda i jordbrukslandskapet, vilket kan leda till problem för markägarna. Håll ett hårt jakttryck på årsgrisar och var försiktig med att skjuta äldre ensamma djur. Var hundraprocentigt säker på att det verkligen är en galt.

 

Stort län

Länet är stort och ser man på kretsnivå finns det stora skillnader. Bland de 29 jaktvårdskretsarna i Västra Götaland Väst är det tre som sticker ut när det gäller antal fällda vildsvin per 1.000 hektar: Stenungssund (27,63), Alingsås (12,97) och Sotenäs (10,30).
I Södra Älvsborg är stammarna inte lika stora även om avskjutningen ökar också här. Av de 12 kretsarna är det Svenljunga södra (6,16) som toppar listan över skjutna vildsvin per 1.000 hektar.

I Skaraborg finns 13 jaktvårdskretsar och här är det i Tidaholm (10,04) och Gullspång (8,2) som det skjuts mest.

 

KRONOBERGS LÄN

2012/2013: 10.847

2013/2014: 8.006  

2014/2015: 6.654

2015/2016: 6.224

Avskjutningen i Kronobergs län fortsätter att minska. Både avskjutningen och vildsvinsstammen har minskat till nästan hälften sedan toppåret 2012/2013.

– Vildsvinsstammen i länet är förhållandevis låg, men varierar mycket. Lokalt upplever man att det finns mycket vildsvin medan andra områden har en mycket låg täthet, säger jaktvårdskonsulent Elias Turesson.

– Under hösten och vintern har andelen vuxna vildsvin varit låg, men kullarna som nu fötts är stora. Under våren har bökandet i vallar och gräsmarker ökat som en följd av den långdragna och kalla våren. En gissning är att avskjutningen för nuvarande säsong landar på ungefär samma nivå som året före.

Elias Turesson rekommenderar att lägga ett högt jakttryck på kultingar och ungdjur, främst i områden med högre stam och skadefrekvens. Att lämna vuxna, äldre djur gynnar förvaltningen och bidrar till en lägre skadenivå.

– Jakten ska ske på åkermark och i områden där vildsvinen orsakar skada. Således ska vildsvinen få vara i fred i skogen under växtsäsongen. Etiken måste genomsyra förvaltningen trots ett högt jakttryck.

På kretsnivå är det i Tingsryd (13,11) och Växjö södra (11,11) som det skjuts flest vildsvin per 1.000 hektar.

 

JÖNKÖPINGS LÄN

2012/2013: 5.361

2013/2014: 3.570

2014/2015: 4.554

2015/2016: 4.608

Avskjutningen i Jönköpings län kan betraktas som stabil, siffrorna visar endast en marginell ökning. Vildsvinsstammen varierar stort inom länet, det finns fortfarande områden som inte har en etablerad stam.

– Jägarna upplever att de vuxna vildsvinen är färre än tidigare år, men att antalet kultingar är fler än ett normalår, säger jaktvårdskonsulent Jesper Einarsson.

– Vildsvinen är en fantastisk resurs och ska förvaltas som en sådan. För att minska de skador vildsvinen orsakar måste samverkan ske mellan jägare, markägare och brukare.

På kretsnivå är det i Vetlanda (11,62) och Eksjö (9,50) som det skjuts flest vildsvin per 1.000 hektar.

 

KALMAR LÄN

2012/2013: 16.408

2013/2014: 13.268

2014/2015: 13.448

2015/2016: 12.077

Avskjutningsnivån ligger fortsatt högt i Kalmar län även om den minskade något jaktåret 2015/2016.

Kalmar län har en stark vildsvinsstam och jaktvårds-konsulent Fredrik Zethraeus tror att den goda tillgången på ekollon gör att avskjutningen behöver ligga på en hög nivå även i fortsättningen.

– Framför allt bör den inriktas mot unga individer och det är viktigt att bibehålla en hög jaktetik.

Trots goda förutsättningar är det ändå stora variationer i länet, vissa områden har mycket vildsvin medan andra upplever en minskning. På kretsnivå är det Nybro (18,07) och Kalmarsund (15,61) som har högst avskjutning per tusen hektar.

 

 

ÖSTERGÖTLANDS LÄN

2012/2013: 10.411

2013/2014: 7.856

2014/2015: 9.184

2015/2016: 8.756

Avskjutningen i Östergötland har minskat något, men har de senaste åren legat ganska stabilt på mellan 8.000 och 9.000 djur.

– Det är stor variation inom länet. I en del områden, som hade mycket vildsvin tidigare, saknas de nästan helt och andra, nya områden, har i dag vildsvin. Den enda jaktvårdskrets som knappt har några vildsvin är Tåkern, säger jaktvårdskonsulent Benny Nilsson.

– Samarbetet mellan jägare och markägare är bra. De större utfodringarna har minskat och jakten vid åtelplatserna har blivit effektivare. Avskjutningen sker också kontinuerligt och vid känsliga platser i tidigt skede.

På kretsnivå är det fyra jaktvårdskretsar som sticker ut när det gäller fällda vildsvin per 1.000 hektar. Det är Mjölby (23,07), Boxholm (12,27) samt Kinda (10,78) och Söderköping-Valdemarsvik (10,46).

 

SÖDERMANLANDS LÄN

2012/2013: 7.362

2013/2014: 7.816

2014/2015: 6.595

2015/2016: 8.910

Avskjutningen i Södermanlands län ökar. Sett till antalet fällda vildsvin per tusen hektar är Södermanland det län som ökat mest, från 11,74 till 15,86.

– Den ökande avskjutningen har främst skett i västra delen av länet och inte i de traditionellt vildsvinstäta områdena, säger jaktvårdskonsulent Anders Nilsson.

– Min bild är att utfodringen med rotfrukter, till exempel sockerbetor, minskat kraftigt de senaste åren så ökningen tror jag inte annat än i undantagsfall är knuten till utfodring. Det förekommer dock fortfarande avarter med överdrivet stor utfodring och med fel fodermedel på enskilda fastigheter, vilket i vissa fall resulterar i en oacceptabel problembild för grannar. Men det känns som det på de flesta håll har blivit bättre.

Anders Nilsson tror också att det kommer att bli en generell ökning av vildsvinstammen i Södermanland efter ollonhösten och den milda vintern.

– Variationerna på tätheten är stora inom länet och inom ganska små geografier. Störst konflikter uppfattar jag det är i nordvästra delarna av länet, som också är senast i etableringsfasen för vildsvin.

I Norra Sörmlands jaktvårdskrets sköts 21,02 vildsvin per 1.000 hektar. Andra kretsar med hög avskjutning är Rekarne (19,81), Öster-Malma (18,72) och Mellersta Sörmland (17,81).

 

STOCKHOLMS LÄN

2012/2013: 5.352

2013/2014: 4.066

2014/2015: 6.309

2015/2016: 7.045

Avskjutningen i Stockholms län fortsätter att öka och sett över länet som helhet ökar stammen.

– Vildsvinen är fortfarande ojämnt spridda och etablerar sig kontinuerligt i nya områden. Det blir fler och fler områden nära bebyggelse där vildsvinen dyker upp och där kan de, trots att de är få, ställa till en del problem, säger jaktvårdskonsulent Per Zakariasson.

– Gissningsvis kommer avskjutningssiffrorna för 2016/2017 öka ganska rejält eftersom 2017 är det fjärde starka föryngringsåret i rad på grund av gynnsamma förhållanden. Denna ökning i avskjutning innebär i sin tur att den faktiska ökningen i vildsvinsstammen dämpas rejält och på flera håll minskar stammen på grund av högt jakttryck.

Även om det har blivit lite bättre så består vildsvinsstammen i Stockholms län fortfarande av en stor andel yngre djur och det är ganska få vuxna vildsvin. Per Zakariasson påpekar att jakttrycket bör läggas på årsungar av vildsvin medan viss försiktighet bör råda med att skjuta vuxna kapitala djur.

– Att i princip aldrig skjuta äldre suggor samt att spara yngre

galtar brukar vara en bra metod för att komma till rätta med en sned åldersbalans i vildsvinsstammen. Det leder i sin tur till en vildsvinsstam som är lättare att kontrollera, samt att det blir färre skador i jordbruket. Äldre djur är skyggare och har större erfarenhet av vilka områden som det är ”farligt” att vistas i. Har man för många vildsvin så ökar man jakten på unga hondjur under september–november.

På kretsnivå är det fyra jaktvårdskretsar som sticker ut när det gäller fällda vildsvin per 1.000 hektar. Det är Södertälje (27,81), Nynäshamn (25,51), Norrtälje norra (23,37) och Mälaröarna (21,93).

 

GOTLANDS LÄN

– Under jaktåret som gått har det varit ganska tyst om vildsvin på ön. Någon har sett spår, någon annan har sett vildsvin. Men vi har inte lyckats hitta varken spår eller andra lämningar när vi har varit och kontrollerat, då har det varit andra klövar som gjort avtryck, säger viltvårdare Gert Luks Jacobsson.

– Därmed inte sagt att det inte finns några…

 

UPPSALA LÄN

2012/2013: 3.153

2013/2014: 3.296

2014/2015: 4.933

2015/2016: 6.541

Vildsvinen etablerar sig ständigt i nya områden, främst i västra länsdelen, varför stammen därmed kan anses öka totalt i länet.

– I den östra länsdelen, där vildsvinen funnits i 10–15 år, ser det ut som om stammen stabiliserats och inte ökat de senaste fem åren. Som vanligt förekommer stora lokala variationer, till och med mellan två intilliggande byar, säger jaktvårdskonsulent Stefan Holm.

– Avskjutningen 2015/2016 ökade kraftigt jämfört med året innan. När vi nu ska summera den gångna jaktsäsongen bedömer vi att avskjutningen fortfarande ligger på en hög nivå och landar på 7.000–8.000 djur.

På kretsnivå sticker Håbo jaktvårdskrets ut med 49,68 fällda vildsvin per 1.000 hektar. Andra kretsar med hög avskjutning är Vattholma (16,16) och Trögd (16,07).

 

VÄSTMANLANDS LÄN

2012/2013: 1.448

2013/2014: 1.612

2014/2015: 1.706

2015/2016: 2.010

Västmanlands län är fortfarande i etableringsfasen av vildsvinsstammen. Fördelningen i länet är därför ojämn. I stora drag är vildsvinen etablerade i stora delar av länet men i Bergslagen, det vill säga Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, är det bara små områden där det finns föryngring av vildsvin. Det finns också en hel del vita områden i Sala och Köping.

– Antalet vildsvin kommer fortsätta att öka i länet då de områden där de inte finns och där det är glesa stammar är rätt stora. Prognosen är att antalet fällda vildsvin kommer att öka under flera år framåt, säger jaktvårdskonsulent Lars Björk.

– I de områden där vildsvinen är fast etablerade har man målsättningen att stammen inte ska öka utan hålla den på en rimlig nivå.

På kretsnivå är det i Västerås och Arboga som det skjuts flest vildsvin per 1.000 hektar (11,03 respektive 9,16).

 

ÖREBRO LÄN

2012/2013: 3.037

2013/2014: 2.667

2014/2015: 2.600

2015/2016: 2.986

I södra delarna av Örebro län har vildsvinen sedan ett antal år tillbaka en etablerad stam. Här ligger avskjutningen relativt konstant och man har i många områden balanserat stammen.

– Prognosen för året är att det nog kommer bli en ganska hög avskjutning inom länet. Flera milda vintrar har gjort att man på en del platser ser en mindre ökning och gott om kultingar i markerna. Vi har därför uppmanat till ökad uppmärksamhet och högre jakttryck där detta anses nödvändigt, säger jaktvårdskonsulent Johan Stedt.

– I de norra delarna av länet är vildsvinen fortfarande i etableringsfas, men här är signalerna att stammen är på frammarsch både vad det gäller utbredning och antal.

Det är framför allt i Fellingsbro-Näsby (12,39), Hallsberg (10,78), Karlskoga-Degerfors (7,78) och Örebro (7,08) som avskjutningen per 1.000 hektar är högst.

 

Vildsvinens utbredning längre norrut i landet

 

Malou Kjellsson