En basset dödades vid vargattackerna medan två drevrarna tvingades uppsöka veterinär för vård. Länsstyrelsen har besiktigat hundarnas skador och bedömt att de i två av fallen har orsakats av varg. I det tredje fallet var hundens skadorna så lindriga att det inte gick att avgöra vad som orsakat dem, men myndigheten tillägger att en varg sågs i samband med angreppet.

I skyddsjaktansökan framhålls att jakten har ett stort socialt och ekonomiskt värde i kommunen och att kunna använda sig att lös hund vid jakt uppges är  nödvändigt för att uppnå en meningsfull jakt, och att vargen utgör en dokumenterad risk för jakthundarna.

I ansökan menar man att vargen eller vargarna har visat ett mycket aggressivt beteende mot hundar, och att den skada vargarna riskerar att göra framöver med hänsyn tagen till deras beteende hittills gör det nödvändigt med ett skyddsjaktbeslut. Man hänvisar även till att det är en ofta använd och effektiv förvaltningsåtgärd på många håll i världen att avliva problemindivider.

Inte nog starka skäl

Länsstyrelsen Värmland är av en annan mening. Myndigheten avslår ansökan med motiveringen: ”I en samlad bedömning anser länsstyrelsen att det inte finns nog starka skäl för skyddsjakt i dagsläget, främst med hänvisning till allvarlig skada, förebyggande åtgärder och annan lämplig lösning. Ansökan ska därför avslås. Om nya uppgifter tillkommer kan beslutet omprövas.”