Den norska sången ”What does the fox say?” var en återkommande plåga för något år sedan. Vad räven säger är nog mindre intressant än var räven har sin gång, och ny teknik ger oss unika möjligheter att reda ut det.

I det svensk-norska rävprojektet har vi nu märkt mer än 70 rävar med GPS-sändare som ger oss minst tre positioner per dygn. Svensk Jakt redovisar preliminära resultat från projektet som finansieras av Naturvårdsverket, Jägareförbundet, Önnesjöstiftelsen, samt norska Miljödirektoratet och Gotaasfonden.

Sverige och Norge

Projektet är spritt över flera platser i Sverige och Norge, från Kolmårdenskogarna i södra Sverige till de fjällnära skogarna kring Femunden i Norge.

Eftersom räven är mycket anpassningsbar ville forskarna i projektet har tillgång till data från rävar i olika miljöer gällande klimat och tillgång på föda.

I Kolmården är det relativt korta och snöfattiga vintrar, där finns täta stammar av flera arter klövvilt, stora jordbruksarealer och mycket människor som inte sällan lämnar ätbart efter sig.

I Femunden, i mellersta Norges fjällvärld, är det snö och kallt, färre klövvilt och relativt liten jordbruks- produktion.

Överraskande resultat

Forskarna förväntade sig att rävarnas hemområden i söder skulle vara betydligt mindre än i norr, men så var inte fallet.

Två saker är dock säkra, det är mycket stor individuell variation mellan olika rävar oberoende om de är i söder eller norr och hemområdena visar sig i den nya studien vara större än tidigare rapporterat. Det senare kan förklaras av att vi använt oss av gps-halsband och inte varit beroende av manuell pejling i fält. Forskarna vet sedan tidigare att detta ofta ger positioner lite längre utpositioner som inte alltid fångas upp vid manuell pejling.

Eftersom räven är mycket anpassningsbar ville forskarna i projektet har tillgång till data från rävar i olika miljöer gällande klimat och tillgång på föda.

De flesta av våra rävars hemområden ligger mellan 2,5 till 13 kvadratkilometer, men flera rävar har hela 100 kvadratkilometer. Rävarna i norr tenderar att ha större hemområden men rävarna i Kolmårdenområdet kan också ha hemområden på närmare 100 kvadratkilometer.

Sannolikt rör det sig om rävar som inte har lyckats etablera ett revir utan får hålla sig i marginalområdena till redan etablerade rävar. Vi räknar med att landskapet i Kolmården är mer eller mindre fullsatt men att det finns mer plats längre upp i norr.

Gick över 40 mil

Långa vandringar till nya områden är särskilt intressant nu när parasiten dvärgbandmask har påvisats på flera platser i Sverige. Vår mest extrema räv har gått nästan 30 mil fågelvägen och totalt vandrat mer än 40 mil under några veckor i mars.

Räven, en ung hane, blev märkt i Långshyttan, Dalarna, och gick först ut till kusten strax norr om Gävle. Den var några dagar i Gävle hamn och centrum innan den vände inåt landet igen och satte kurs norrut. Den nådde Hammarstrand i Jämt- land innan den blev påkörd av en bil och dog. Var den skulle ha slagit sig ner vet vi inte men det är känt sedan tidigare att vissa rävar kan vandra väldigt långt.

Slagit sig till ro

Den erfarne rävforskaren Jan Englund märkte ett stort antal rävar för 30 år sedan, och en av dessa gick drygt 54 mil fågelvägen innan den sköts. Även om majoriteten av Englunds märkta rävar gick kortare än 2 mil så var det rätt många som gick mer än 10 mil och flera av våra radiomärkta rävar har också gjort längre resor innan de slagit sig till ro.

”Vår mest extrema räv har gått nästan 30 mil fågelvägen och totalt vandrat mer än 40 mil under några veckor i mars”

En annan ung hane som också startade i Långshyttan slog sig in på vasaloppsspåret norr om Rättvik. Han slog sig ner i närheten av Evertsberg, men i slutet av maj blev han sannolikt ihjälbiten av varg.

En av de norska rävarna gick 10 mil söderut mitt i vintern från västra kanten av Femunden ner till Rena, Hedmark, där han etablerade sig och blev kvar till sändaren hade gjort sitt. Avståndet från Uddevallatrakten, där dvärgbandmasken har påvisats hos räven i Sverige, till den norska gränsen är bara sju mil och om parasiten är etablerad i den svenska rävstammen så finns den nog snart i Norge.

Långa utflykter

En del rävar kan också göra långa utflykter för att sedan återvända till sitt hemområde. En vuxen tik i Femundsområdet gjorde en utflykt på mer än 1,5 mil under ett dygn i mars månad. En ung tik i Kolmården- området gick regelbundet mellan två områden cirka 1 mil från varandra och korsade E4 väster om Nyköping många gånger. Vi har också haft tre ”samhällsrävar” som söker av stadskärnor på nätterna och sedan tar daglega ute i skogen eller i skogsdungar inne i samhället.

”Rävarna i norr tenderar att ha större hemområden”

I centrala Europa är det inte ovanligt med urbana populationer som bidrar med ett överskott av rävar ute i omgivande områden där jakten kan ta en betydande del. Vår favorit är Theo som plankar in på Kolmårdens djurpark nattetid, vi vet inte vad han är ute efter men han verkar städa efter besökare. Han ägnar en hel del tid av natten på parkeringsplatsen utanför stora entrén där vi misstänker att det finns en och annan godbit.

Mycket kvar att lära

Forskarna har nu data från ett stort antal märkta rävar och kan göra fler analyser, till exempel på hur de utnyttjar olika livsmiljöer under dygnets olika delar. I Kolmårdenområdet är det väldigt tydligt att rävarna är ute på åkrarna nattetid och trycker i mer täta områden under dagen.

Det finns alltså mycket kvar att lära om räven och dess ekologi men en sak är säker: räven raskar inte bara över isen.

Tomas Willebrand, Morten Odden, Gustaf Samelius, Bo Söderberg, Eric Ringaby och Lasse Jäderberg