Kungens mark lämnar öländskt älgsamarbete

Älgjägarna på Öland som arbetat så länge för att förbättra älgstammen ställs nu inför ett nytt problem. I viktiga Mörbylånga älgskötselområde begär Ottenby kungsgård, där kungen jagar, sitt utträde på grund av missnöje med avskjutningsplanen.
För åtta år sedan bestämde sig de öländska jägarna för att försöka göra något åt den dåliga älgstammen. Några år med jaktstopp ledde till högre slaktvikter och tjurar med imponerande hornuppsättningar.
Men snart kom nya orossignaler. Reproduktionen är låg, eller rättare sagt älgkalvarna dör i tidig ålder. Vad det beror på vet ingen. Forskning pågår för att hitta svar. Och man kan säga att det är den låga återväxten som är orsak till att samarbetet nu knakar i fogarna.
Lämnar älgskötselområde
Ottenby Kungsgård med sina 1.360 hektar ska gå ur Mörbylånga älgskötselområde. Enligt tillsyningsmannen för Ottenby, Johan Parboäng, är orsaken älgskötselområdets avskjutningsplan som anger att 20 kalvar kan fällas.
Vi har samma mål som älgskötselområdet, en stark och väl sammansatt älgstam. Men vägen som skötselområdet stakat ut fungerar inte med de fakta vi har om älgkalvarna, säger Johan Parboäng.
Han menar att kalvöverlevnaden är så låg att det inte går att skjuta några kalvar. De få som finns måste leva vidare om älgstammen ska klara sig.
Magnus Johansson är närmast synonym med älgförvaltningen på Öland.
För förvaltningen har det ingen betydelse då det inte bedrivs någon älgjakt på viltgården, men symbolvärdet i att kungen stöttar forskningen är förstås viktig.
Kungen informerad?
Nu vet jag inte om kungen är informerad, men jag blir irriterad när Slottsförvaltningen motiverar sitt utträde med att tilldelning och avskjutning inom älgskötselområdet inte är förenligt med god älgförvaltning, säger Magnus Johansson.
Han menar att styrelsen inte kan arbeta mer seriöst än man gör när förslagen till älgmötet tas fram.
Vi har använt ledande forskare, all statistik och annan tillgänglig information. Besluten är sedan tagna i god demokratisk ordning.
Han ser heller inget problem med att älgskötselplanen medger att 20 kalvar kan fällas.
Det är ett resultat av samråd och kompromisser. Jägarna vet vad de gör. Förra året fälldes två kalvar, och året innan dess tre. Jag förstår inte varför man ska göra ett problem av något som inte är det, säger Magnus Johansson.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.










