Det är lätt att få licens på ett jaktvapen i Sverige. Den snabbaste vägen till ett jaktvapen är att först skriva godkänt på teoriprovet. De flesta kan läsa in teorin, på egen hand eller via ett studieförbund eller någon verksamhet som erbjuder kurser. 

I värsta fall pluggar du hårt några veckor före provet för att sedan låta den oreflekterade kunskapen sjunka ner i glömskans hav. Sedan behöver du bara göra ett av de praktiska skytteproven, nämligen att skjuta det som kallas för precisionsmomentet. Det är antagligen det lättaste av de praktiska proven. 

Till verkligheten

Precisionsmomentet kräver minimalt med träning. När detta är gjort har du rätt att söka licens på ett kulvapen i högst klass 2. 

Du behöver naturligtvis visa att du kan hantera vapnet på ett vettigt sätt under själva skyttemomentet, men det behövs inget praktiskt prov som visar på mer strukturerad vapensäkerhet, för att få söka licens på till exempel en AR-15 i klass 2.

Jag tycker inte att vi ska göra det svårare att söka vapenlicens, men proven bör anpassas bättre till den jaktliga verklighet som råder.

Sekundär studsare

Jag är en grånad jägare som började jaga under älgexplosionen. Det var ungefär samtidigt som jägarexamen utformades. På den tiden var hagelbössan det primära vapnet för de flesta.

Studsaren var sekundär och användes främst under den viktiga älgjaktveckan och kanske vid bockjakten i augusti. En drilling eller kombi stod mycket högre på önskelistan än en lättsvingad drevjaktstudsare. 

En stege

Därför var det självklart att de praktiska jägarexamensproven konstruerades som en stege, där säkerheten och avståndsbedömning med utgångspunkt i hagelvapnet kom först, följt av enkla lerduvor. Sedan kunde den som ville klättra högre mot studsare i olika klasser. 

Det var självklart att man började med hagelbössan. Det var nog aldrig tänkt att man kunde gå direkt på klass 2-studsaren utan att passera vapensäkerheten.

Men som sagt, det betyder att i dag kan du söka licens på ett kulvapen, utan att behöva visa upp något mer systematiskt säkerhetstänkande. Trots att kulvapnet, med sin räckvidd, är mer problematiskt ur säkerhetsperspektiv.

Tveksamma till hagel

Jag slussar några tiotal jägare fram till komplett examen varje år. Antingen som kursledare på ett av studieförbunden eller i egen regi. Mer än hälften av dessa nyblivna jägare är tveksamma till om de någonsin kommer att köpa en hagelbössa. 

Jag ska också säga att jag håller till i den klövviltsrika Mälardalen. Där är det hjortar, vildsvin, sälar och kanske någon augustibock som lockar mest. Någon enstaka fågelhundsentusiast trånar efter en hagelbössa som första vapen.

Hagel och kula

Mitt konkreta förslag är: Svenska Jägareförbundet ska verka för att göra säker vapenhanteringsprovet och avståndsbedömningen till ett moment som tar hänsyn både till hagel och kula. 

Öka kravet på säkerhetstänkande till att omfatta kulfång och jägarmässiga skotthåll för kula. Gör detta till ett obligatoriskt prov för alla som vill söka licens för jaktvapen. 

Om detta är för komplicerat, gör i alla fall det nuvarande provet för säker vapenhantering obligatoriskt för alla, oavsett om de söker licens på hagelvapen, studsare upp till och med klass 2, eller klass 1.

Petter Jakobsson
Jägarexamenskursledare, Spånga