I mitten av oktober blev det känt att 6 av 24 undersökta vildsvin hade högre halt av cesium än vad som rekommenderas vid försäljning, det vill säga 1.500 bequerel per kilo kött.

Vildsvinen hade skjutits i östra Västmanland och västra Uppland, områden som drabbades av nedfall efter kärnkraftshaveriet i Tjernobyl 1986. I ett av områdena, i Heby, varierade halterna mellan individerna från 200 till 2.500 bequerel. Ett vildsvin som sköts i Västeråstrakten uppvisade ett värde på 4.860 becquerel per kilo kött.

Men underlaget är alldeles för litet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Jakt­vårdskonsulent Lars Björk i Västmanland beskriver det som spretigt och efterlyser en större undersökning.

Lars Björk

Det finns inte mycket att ta på. Dels är för få djur undersökta, dels hade djur skjutna på samma plats både höga och låga halter cesium. Vi vill se en mycket större undersökning där man går till botten med det här, säger han.

Och en större studie är på gång. Tillsammans med SLU, SVA och Livsmedelsverket planerar Strålsäkerhetsmyndigheten en större undersökning, avslöjar utredaren Pål Andersson.

Samarbete med jägare

Någon form av uppföljning ska göras. Vi måste få ett mycket större underlag. Hur undersökningen ska läggas upp och genomföras är under diskussion, säger Pål Andersson till Svensk Jakt.

Samarbete med SVA och därmed med jägarna kommer att vara avgörande för studien, enligt Pål Andersson. SVA har kontakterna med jägarna och jägarnas organisation Jägareförbundet som är en förutsättning.

Det här måste göras mycket metodiskt. Vi måste få in prover från rätt områden, vid rätt tider under året. För rådjur och älg gäller att cesiumhalten varierar med årstiden. Om det är så också för vildsvin måste under­sökas, säger Pål Andersson, som räknar med att en bredare undersökning ska komma igång under 2013.

Påverka förvaltning?

Han utesluter inte att det också blir en utökad allmän provtagning. Till exempel på vildsvin som fälls just utanför områden som drabbades av nedfall från Tjernobyl.
Det kan också bli aktu­ellt med att undersöka cesium­halter i vildsvin som fälls så långt söder­ut som i Småland och Skåne.

Sammantaget blir det av­görande för vilka rekommendationer som ska lämnas, för bland annat försäljning av vild­svins­kött, säger Pål Andersson.

Ordföranden i Jägareförbundet Västmanland, Torbjörn Larsson, välkomnar en utökad undersökning.

Torbjörn Larsson

Det är närmast ett krav efter den lilla pilotstudie som genomförts. Vi måste få veta mer. Det här kan ju påverka hela vild­svinsförvaltningen, säger han.

Trots att nyheten om cesium i vildsvinskött fick stor uppmärksamhet när den kom har Torbjörn Larsson fått få reaktioner från jägare i Västmanland.

Inte många alls faktiskt. Och jag är inte orolig för egen del utan kommer att äta vild­svinskött på samma sätt som tidig­are, säger Torbjörn Larsson.

Lars Björk har samma inställning:

Jag tycker inte det finns någon anledning att vara orolig, men självklart är det angeläget att detta utreds vidare, säger han.

Fakta cesium i älgkött

Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 har halterna cesium-137  i viltkött varit förhöjda i vissa delar av landet.

På många håll mättes cesium­halten i älg- och rådjurskött de första åren efter olyckan. I två områden, Gävle och Heby, har mätningar på älg fortsatt oavbrutet. Dessa mätningar får sedan 2002 stöd av Strål­säkerhets­myndig­heten.

De två långa tidsserierna från jaktområden i Heby respektive Gävle visar att halterna sett över hela perioden har sjunkit med en effektiv halveringstid på cirka 16 år. Detta är en betydligt snabb­are minskning än vad som för­klaras av det fysikaliska sönderfallet (30 års halveringstid).

Detta tyder på att cesium-137 också blivit mindre tillgängligt i skogs­ekosystemet, till exempel genom fastläggning i mark eller trädens ved.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer:

Cesium i vildsvinskött