När jägarna tipsar varandra om var hunden avbröt förföljandet för att sedan ta bilen dit för att återuppta jakten med ny hund är i gränslandet. Det verkar snarare som att man tycker att jakt utan bilförflyttning är onormalt. Ett uppträdande och en inställning som rimmar dåligt för de unga jägarna som nyligen avlagt jägarexamen och läst teoretiskt hur jakten ska ske.

Många vill också få bekräftelse på hur lyckade jägare man är – och genar för att lyckas.

Säkra skott

Tekniken är jättebra vid till exempel skadskjutningar, för att effektivt kunna avsluta ett vilts lidande. Men många som biljagar runt skogen numera försvarar sig med att det sker under eftersök.

Etik handlar också om att ta säkra skott och kunna avstå chanskott. Sedan kan alla misslyckas.

Tydligare lag

Jaktlagen bör förtydligas, för många kan nog inte skilja på vad som är lagligt eller olagligt. Eller också struntar man bara i det.

Att till exempel köra bil närmare ståndskallet eller åka runt och aktivt leta spår med bil är det nog många som gör. Speciellt vid spårsnö. Men det är faktiskt biljakt.

Vill vi värna löshundsjakten bör nog många ta sig en funderare. Annars finns risken att det blir trista följder med inskränkningar i vår jakt, när det gått för långt.

Var går gränsen?

Kent Vallrud