Att tamkatter, eller huskatter, kan påverka det lokala ekosystemet är nog de flesta medvetna om.

De skadar och dödar ett stort antal djur, såsom smågnagare, fåglar, reptiler, groddjur och olika arter av stora ryggradslösa djur.

Men hur många har varit oklart. En norsk studie har gjorts för att försöka utröna hur stor påverkan katter, vilda som tama, har på den biologiska mångfalden.

Vilda och hemlösa katter tar procentuellt sett, räknat per individ, fler bytesdjur än tamkatterna.

Vitenskapskomiteen for mat og miljø, VKM, som ligger bakom studien uppskattar att katter i Norge skadar och dödar mellan 21 och 68 miljoner bytesdjur årligen.

Stor risk

– Vi har räknat ut att det rör sig om mellan 4 och 14 miljoner skadade och dödade fåglar, och mellan 13 och 43 miljoner däggdjur. Runt 75 procent tas av katter som ägs av någon, säger Erlend Nilsen, som varit ansvarig för arbetet, i en kommentar till studien.

– Vår slutsats är att katthållning innebär en stor risk för negativa konsekvenser för sårbara fågelarter som lever i områden där det finns många katter. När det gäller vanliga däggdjur anser vi att risken för negativa effekter för det mesta är låg, fortsätter Nilsen.

Fladdermöss känsliga

Men för vissa arter av fladdermöss som har små och spridda populationer i Norge kan även låg predation få stora konsekvenser.

– Vi anser också att det mestadels är låg risk att hålla tamkatter med negativa konsekvenser för vilda djur, till följd av konkurrensen om byten. Risken kan fortfarande vara medelhög i områden med hög kattäthet och för vilda arter som äter samma byte som katter jagar, enligt Nilsen.

Sjukdomar

VKM drar slutsatsen att det finns en betydande risk förknippad med att tamkatter bidrar till spridning av sjukdomsalstrande organismer till andra tamdjur och till vilda arter.

– För de allra flesta sjukdomsframkallande organismer spelar katter en perifer roll som smittbärare, men i vissa sjukdomssystem kan tamkatter bidra till att sprida sjukdomar som skadar ett stort antal individer av både vilda arter och tamdjur. Flera av dessa kan också infektera människor. Det gäller bland annat parasiterna toxoplasma och toxocara, bakterien Francisella tularensis, samt salmonella. Dessutom kan huskatter spela en roll för spridningen av nya virus som påverkar luftvägarna, särskilt influensa, säger Nilsen.

Rasta i koppel

VKM anser att åtgärder som begränsar katters tillgång till områden där det finns populationer av vilda djur är mest effektivt för att minska negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden.

– Användning av inhägnader eller rastning i koppel minskar risken för att huskatter skadar och dödar djur samt för spridning av sjukdomar, säger Nilsen.