Älgstammen i Blekinge befinner sig i kris, på många håll på gränsen till jaktbar. Numerären per tusen hektar är så låg att varje älg är extremt viktig för stammens fortsatta utveckling.

I Ronnebyortens och Olofströms skötselområden är man överens om att avskjutningsplanen behöver revideras, då den tillåter att för många älgar skjuts och att man om planerna fullföljs kommer att få en allt för låg älgstam.

En utslagsröst

En ohållbar utveckling anser man i de båda skötselområdena, som hos älgförvaltningsområdets styrelse – älgförvaltningsgruppen (ÄFG Väst) – föreslog en revidering av avskjutningsmålen i skötselplanerna.

Jägarrepresentanterna i gruppen sa ja, medan markägarsidan sa nej. Med hjälp av markägarsidans utslagsröst blev det tvärstopp för skötselområdenas önskemål.

Skötselområdena nöjde sig emellertid inte med det utan vände sig i stället till Länsstyrelsen i Blekinge med ansökan om att ändra avskjutningsmålen. Trots att det är länsstyrelsen som fastställer skötselplanerna möttes man åter igen av kalla handen.

Överklagat beslut

Visserligen, konstaterar länsstyrelsen, är det möjligt för länsstyrelsen att ta beslut om älgskötselområdens planer utan att involvera älgförvaltningsgruppen, men det är endast under förutsättning att gruppen på något sätt misskött sitt uppdrag, eller om man inte klarat av att fullfölja det på grund av andra omständigheter.

I de båda älgskötselområdena anser man att länsstyrelsen gör en felaktig tolkning av bestämmelserna, och för att få saken prövad överklagades länsstyrelsens beslut till Naturvårdsverket.

Felaktig tolkning

I överklagan, där man yrkar att älgskötselområdenas föreslagna älgskötselplaner fastställs, sägs att länsstyrelsen gör en felaktig tolkning av föreskrifterna när man säger att man ”har möjlighet att ta ställning till det reviderade förslaget”.

Bestämmelsen föreskriver i stället att länsstyrelsen ”ska ta ställning till de reviderade förslagen till älgskötselplaner”.

Kan inte avstå

Och Naturvårdsverket ger älgskötselområdena rätt. Länsstyrelsen kan inte avstå från att ta ställning till skötselområdenas planförslag, oavsett älgförvaltningsgruppens inställning.

Naturvårdsverket skriver:

”Av 27 § andra stycket 8 NFS 2011:7 framgår att en älgskötselplan alltid ska innehålla älgförvaltningsgruppens skriftliga tillstyrkan av älgskötselplanen, och i bestämmelsens tredje stycke anges att skulle älgförvaltningsgruppen inte tillstyrka att länsstyrelsen fastställer älgskötselplanen ska länsstyrelsen ta ställning till om planen ändå kan fastställas. Det finns ingen bestämmelse som medger att länsstyrelsen kan göra undantag till regleringen i 27 § tredje stycket NFS 2011:7. Länsstyrelsen ska därför, för det fall att älgförvaltningsgruppen inte har tillstyrkt en älgskötselplan, alltid ta ställning till om en älgskötselplan ändå kan fastställas.”

Viktig vinst

Jägareförbundets jaktvårdskonsulent Karin Stoeckmann ser Naturvårdverkets utslag som en viktig vinst för skötselområdena och ett steg framåt för älgförvaltningen i Blekinge.

Blekinges jaktvårdskonsulent Karin Stoeckmann.

– Det är mycket viktigt att älgskötselområden har rätt att revidera sina planer, oavsett förvaltningsgruppens inställning. Frågan är vad länsstyrelsen kommer att göra nu. Förhoppningsvis ser man allvaret i situationen och medger att avskjutningsmålen sänks.

Det kan tyckas som att en fälld älg hit eller dit inte spelar så stor roll, men enligt Karin Stoeckmann är det tvärt om.

– Med tre–fyra älgar i vinterstam är varje älg mycket viktig för stammens utveckling. Det finns inga marginaler helt enkelt, säger hon.

Lokal förankring

Jägareförbundet kommer att följa länsstyrelsens fortsatta agerande med stort intresse.

– Man ska komma ihåg att detta sker samtidigt som hela älgförvaltningssystemet diskuteras. Hur fungerar den lokalt förankrade förvaltningen? Vilket inflytande har jägare och markägare inom skötselområdena över sin älgstam? Hur fungerar systemet i stort? Med Naturvårdsverkets utslag har länsstyrelsen fått en hel del att fundera över, säger Karin Stoeckmann.