En sammanställning av aktuell forskning som gjorts vid SLU och Skogsforsk visar att ytorna med sparade träd har stor betydelse, kanske till och med större än vad man tidigare trott.
Vid slutavverkningarna lämnas dungar av träd, hänsynsytor, som är tänkta att hysa den gamla skogens arter under hygges- plant- och ungskogstiden. Om allt går som tänkt ska dessa arter i takt med att den nya skogen växer återkolonisera sina tidigare marker.

Värdefullt bryn
Det har också visat sig att arter som trivs i bryn och kantzoner gynnas av denna miljöhänsyn.
Nu skriver SLU i ett pressmeddelande att de utvärderingar av hänsynsytorna som gjorts i ett stort antal vetenskapliga studier visar att de är värdefulla för många arter.
– Hänsynsytorna har visat sig öka överlevnaden för spindlar och rödlistade mossor och lavar. I en studie från Hälsingland fanns exempelvis fem gånger så mycket mossor kvar i hänsynsytorna jämfört med det öppna hygget. De känsligaste arterna, som är beroende av skogens skugga och luftfuktighet, får däremot problem om ytorna inte är rejält stora, kanske ett hektar eller mer, säger professor Lena Gustafsson vid SLU i pressmeddelandet.

Låt träden ligga
Men så stora är hänsynsytorna sällan, vilket innebär att det omgivande hygget påverkar miljön långt in i ytan, bland annat genom att kantträden vindfälls.
Men, menar forskarna, även små hänsynsytor fyller en viktig funktion genom just de nedblåsta träden som rekommenderas få ligga kvar för att därigenom gynna många arter, särskilt insekter.