Vi var tio som kom till jaktlagets inplanerade Tornbyggardag. En del hade varit med förr och några var nya i laget, men alla var så pass erfarna att de visste hur man hanterar både hammare och skruvdragare. Målet var att tillverka tio gedigna jakttorn 3,6 meter höga.
Efter bara sex timmar stod alla tornen färdiga!
Det finns flera skäl till att jaktlaget har en årlig tornbyggardag. Ju fler jakttorn av god kvalitet, desto säkrare och mera överskådlig jakt. Dessutom blir det billigare att snickra dem själv – speciellt om det finns en genomtänkt kaplista.
Byggmästare Lars Olsson var arbetsledare och hade valt tryckt virke av god kvalitet och i längder som gav minimalt med spill.
Konstruktionen blev stabil. Golvet försågs med galvaniserat murnät och man satsade på rejäla skruvar i stegen, som dessutom säkrades på ett smart sätt.
Tornen fick dessutom en bred och bekväm sits.
Ladda hem reportage med ritning
Tornets sidor
Ett bilsläp användes som arbetsbänk för tillverkning av tornets sidor. Den första sidan fick ligga kvar på släpet och användes som mall för resten.
Till varje sådan stomme gick det åt två 45x95x3.600 mm långa ben.
400 mm upp (ovankant) på benen fäste vi en trallbräda 22x95x1.600 mm, som blev början till bottenramen.
Början till golvram skapades med en regel 45x95x1.200 mm, som skruvades fast på benen 2.700 mm upp (ovankant). Golvramen fäste vi med tre 90 mm långa skruvar för ökad säkerhet. Foto: Hans Norgren
Sammanfoga sidorna
Vi fann ett jämnt plan att ställa sektionerna på. Om marken lutar, så kan tornen bli sneda. Foto: Hans Norgren
Därefter sammanfogades sidorna, varvid de sammanbindande reglarna lades utanför de två sektionerna. Därmed hade vi klarat av tornets toppram, golvram och bottenram och det halvfärdiga tornet flyttades till ett annat plant område. Foto: Hans Norgren
Stegen
Till stegen användes två reglar 45×70 mm och 3.000 mm långa, som ställdes på högkant. På dem lades nio stycken trallbrädor 550 mm långa så att de bildade 300 mm höga steg. Av säkerhetsskäl fixerades varje stegbräda med tre 42 mm långa trallskruvar i vardera ände! Ska man göra flera stegar, så används den första stegen som mall: reglar och trallbrädor läggs över den första. Foto: Hans Norgren
Det är stor skillnad att kliva lodrätt uppför en stege jämfört med en som står lutad. Speciellt om man vill äntra med både ryggsäck och vapen samtidigt. Foto: Hans Norgren
Den övre delen av stegen kapades för att stå i rätt vinkel och fästa bättre mot tornet. Skruvarna drog vi i utan att dra igenom förrän tornet och stegen var på plats i terrängen. Foto: Hans Norgren
Golvet
Innan golvet kunde läggas fick golvramen en extra mittregel. Dessutom fyra knapar, brädbitar 95×250 mm, som skruvades fast – en på varje ben – för att bära de yttre två trallbrädorna. Golvbrädorna kan skjutas, spikas eller skruvas fast. Foto: Hans Norgren
Halkskydd på golvet är nödvändigt. Trallvirke blir väldigt halt såväl i regn som när frosten slår till. Vi kapade galvat murnät, som är 1.200 mm brett, till 1.000 mm och fäste med generöst antal galvade pappspik. Börja spika från mitten av nätet och ut åt sidorna, då undviks bubblor i nätet! Foto: Hans Norgren
Sittbrädan
Tornets breda och rejäla sitt-bräda gjordes av tre 22x95x1 000 mm golvtrall och anpassades att läggas löst på de två invändigt monterade sits-hållarna 45x95x1 100 mm och -monterade med 90 mm skruvar. -Sittbrädan vänds och lutas i tornet efter användning. Foto: Hans Norgren
Skydd av masonit
Vi valde att sätta ett skydd runt om och använde oljehärdad masonit, som monterades med montageskruv. Det går åt cirka 1,5 skiva till varje torn. Tre skivor räcker alltså till två torn, om man accepterar att det blir två smala remsor på sidan där stegen är rest. Foto: Hans Norgren
Det sista sätts ihop på plats
Vi testade att skivorna passade, men skruvade inte fast dem förrän tornet var på plats i terrängen. Tornet vore mycket svårare att bära, om dessa delar monterats på byggplatsen! Foto: Hans Norgren
För att fixera tornet och få det rätt i lod och våg använde vi fyra spetsade stolpar 1000–1 200 mm långa, som slogs ned vid varje ben. Vi använde 90-mm träskruvar, lika långa som virket bygger, så att spetsen inte går genom och ut så man kan göra sig illa på den. Bilden visar hur tornet kan lyftas utmed den nedslagna stolpen för att fixeras med skruvar, då golvet är i våg. Om marken tillåter, är det bättre att slå ner stolpar än att palla upp tornet med hjälp av stenar. Det är sällan dessa torn blåser ikull, om de fästs med hjälp av djupt nerslagna stolpar. Foto: Hans Norgren
Hans Norgren