Spårskolan: Motivation och variation

Ann-Marie Eklunds motto när hon tränar spår är motivation, belöning och variation. Foto: Malou Kjellsson

Ann-Marie Eklund har dömt hundar på viltspårprov sedan 2002 och har under åren sett många hundar och dess förare i aktion. De två största problemen brukar vara att hunden arbetar i för högt tempo, och att föraren inte litar på sin hund.

Ann-Marie Eklund från Nävekvarn är en välkänd person i viltspårsammanhang, dels som domare, dels som svårslagen provvinnare.1996 gick Ann-Marie en spårkurs med springer spanieln Lucky. Det var en vuxen och redan injagad tik, men det visade sig att hon förutom att vara en bra jakthund också var en fantastisk
spårhund. Intresset var väckt, och nu 15 år senare kan Ann-Marie stoltsera som SM-vinnare i viltspår med springer spanieln Vickan. De deltog också i NM där Vickan blev bästa svenska hund.
Intresset för viltspår ledde också till att hon utbildade sig till viltspårdomare.

 

För fort

– Ett vanligt fel hos hundarna är att de arbetar i för högt tempo. Det är ju bra att hunden är motiverad, men en hund som går för fort gör att föraren får svårt att hänga med och att linan lätt trasslar in sig.
En hund som går för fort gör också oftare fel och missar till exempel vinklar.
– Och en lina som bromsar kan göra en ung hund osäker, säger Ann-Marie.
En annan iakttagelse som hon gjort under åren är att föraren ofta inte litar på sin hund.
– Förarna är kanske lite extra nervösa när de går på prov, men att kunna läsa sin hund och lita på sin hund är ju A och O i spårsammanhang.
Ann-Marie uppmanar alla intresserade att gå en kurs, eller att träna ihop med andra. Man lär sig mycket av att se andra hundar arbeta, och just det här med att läsa hundens kroppsspråk.
Ann-Maries motto när hon tränar spår är motivation, belöning och variation.
– Motivationen är jätteviktig, säger Ann-Marie. Är hunden satt på att spåra, så ska den spåra, oavsett störningar.

 

Pannkaka

När det gäller belöning så berättar Ann-Marie att hon ibland får lite kommentarer om att hon har pannkaka med sig ut i skogen.
Ja, det har blivit så. När jag gick min första spårkurs så pratade kursledarna just om detta med motivation och belöning. Inte alla hundar tycker att klöven är det roligaste som finns, men man kan ge klöven ett extra värde genom att ge någonting som hunden verkligen tycker om. I mitt fall blev det pannkakor.
– Den hund jag hade då var en vuxen hund som jagade klövvilt, och då blir det lite extra svårt med motivationen att gå konstlade blodspår. Men pannkakorna fixade allt, säger Ann-Marie.
Viltstörningar är annars en av de två orsaker som flest hundar får problem med. Det andra problemet är att hunden tappar spåret, den reder inte ut svårigheter som återgångar och bloduppehåll.

Malou Kjellsson

Elva tips för nybörjaren

• Lägg de första spåren i medvind.
• Snitsla tätt så du är säker på var spåret går.
• Använd en lina som inte fastnar.
• Variera längden på spåren.
• Ta med vatten till hunden.
• Lägg spår på all slags markfauna och in i snår.
• Gå spår som andra har lagt, annars kan hunden börja gå på dina spår.
• Håll nere tempot, hunden ska inte gå för fort.
• Lär hunden stanna i spåret.
• Belöna vid spårslut.
• Gå en kurs – man lär sig mycket av att se andra hundar arbeta.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.