– Förvaltning av vilt och skog står högt på Naturvårdsverkets och andra myndigheters agenda, och det handlar ofta om avvägningar mellan olika mål. Forskningsresultaten är värdefulla både på kort sikt i pågående regeringsuppdrag kring vilt och skog och i den kommande nationella förvaltningsplanen för älg, samt på längre sikt när förvaltningen nu rör sig från enarts- till flerartsförvaltning, säger Urban Johansson, handläggare Viltanalysenheten på Naturvårdsverket, i pressmeddelandet.

Några punkter som lyfts fram när resultatet av forskningsprojekten Beyond Moose och Governance presenteras är att flerartsförvaltning blir allt viktigare och att samarbetet inom förvaltningen behöver bli bättre. Dessutom påtalas att fodermängden, inte minst av ljungväxter, är en avgörande faktor för mängden betesskador på tall.

Utvärdera övervakning

Ett av förslagen forskarna lämnat är att se över dagens övervakningsmetoder, exempelvis Äbin.

– När vi påbörjade arbetet inom Beyond Moose diskuterades flerartsförvaltning som koncept, men många var tveksamma. I dag upplever jag att alla inom viltförvaltningen ser betydelsen av att fokusera på både fodertillgången och hela klövviltsamhället, säger Fredrik Widemo, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i pressmeddelandet.

Samverkan och problemlösning

Ett av de andra förslagen handlar om förvaltningsgrupperna, där man anser det behöver utvecklas strategier för problemlösning och samverkan.

– Ledamöterna i älgförvaltningsgrupperna behöver stöd för att hantera inte bara ekologiska utmaningar utan också det sociala samspelet i en grupp med motstridiga intressen. Det kan till exempel handla om kompetensutveckling i processledning och om utbildning i såväl ekologiska som sociala aspekter av viltförvaltningen, säger Camilla Sandström, Umeå universitet i pressmeddelandet.

Hela rapporten finns att läsa här, på Naturvårdsverkets hemsida.