Debatt: Jakttiden på älg måste kortas
Att jaga älg under brunsten och efter nyår bryter på ett uppseendeväckande sätt mot vad som kan anses vara en korrekt jakttid på älg. Det skriver älgkännaren Rolf Svensson i följande debattartikel.
Den övergripande målsättningen för vårt nuvarande älgjaktssystem är ”att skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna”. Det framhålls att älgförvaltningen bör präglas av samverkan mellan de aktörer som påverkar älgstammen och baseras på aktuell forskning och lokal kunskap om älgstammen.
Det borde vid förvaltningen av en viltart, i detta fall älgen, vara en självklarhet att grundbiologiska fakta för arten är avgörande för när och hur arten får jagas.
Den nuvarande tillåtna tiden för älgjakt bryter enligt min uppfattning, baserad på mina egna erfarenher av studier av älgbrunst under mer än fyra decennier och publicerade forskningsrön, på ett uppseendeväckande sätt mot vad som kan anses vara en korrekt jakttid för älg.
Älgen jagas nu under en alltför lång jaktid där störningar under brunsttid och för älgen kraftödande vinterjakt inte borde få förekomma.
Brunsten ska vara över
Vad beträffar jakten under brunsttid kan följande noteras. En artikel på ledarsidan i Svensk Jakt, 12/76, behandlar frågan om jakttiden efter älg under brunsttiden. Där framgår att Naturvårdsverket förespråkar en senareläggning av jakten med tanke på att brunsten ska vara över när jakten börjar.
Forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, har under 2000-talet konstaterat att ett stort antal älgkor blivit betäckta det dygn de skjutits under första älgjaktsveckan i oktober, samt att hondjur som brunstat vid denna tidpunkt ännu inte blivit betäckta.
Värt att beakta är också att älgens parningsbeteende inte är så okomplicerat som när bonden tog sin brunstande ko till traktens tjur och hela affären var avklarad på ett kick. Zoologen Margaret Altman beskriver älgens parningsbeteende: ”Tjurens uppvaktning av en älgko tar i sin helhet 7–12 dagar. När paret väl funnit varandra – båda lockar och söker, tjuren dock mest energiskt – följer först en inledande period om 1–3 dagar, då ömsesidig anpassning sker, icke minst mellan tjur och kalv”.
Fel tjur skjuts
Enligt studier av brunstande älgkor varierar tiden då kon låtit sig bestigas av tjur till mellan1 och 36 timmar, de flesta inom ett intervall av 15–26 timmar.
Har älgkon möjlighet väljer hon den största och vitalaste tjuren i markerna. Runt en större brunsttjur grupperas ofta andra älgar av bägge könen. Storväxta individer gynnas i kampen om honorna och är bättre än andra på att sprida sina gener.
Jakt under brunstens uppvaktningsskede gör att vi riskerar att skjuta den tjur som har de bästa generna. Där den stora tjurens förspel fått kon högbrunstig kan om denne skjuts ges möjlighet för en tjur med sämre gener att betäcka kon.
Viktigt är att det finns äldre och brunstaktiva tjurar vilka påskyndar kornas brunst. Hur påverkas då älgarna vid störning under brunsten när älghundar tränas från 21 augusti och jakt bedrivs under brunsttiden? Betäckning efter ombrunst innebär en tre veckor senare född kalv och omkring 20 kilo lägre vikt vid oktoberjakten. Med tidigt betäckta kor föds kalvarna tidigt på våren och kan då för sin utveckling tillgodgöra sig det näringsrika fodret under de viktiga vegetationsmånaderna.
Älgar på sparlåga
Älgjakt efter nyår kan också starkt ifrågasättas. Under vinterhalvåret går älgens foderintag ner till 6–8 kilo näringsfattigt kvistbete, vilket är mer än tre gånger mindre än under vegetationsperioden.
Älgarna går på sparlåga och minskar under vinterperioden i vikt. Älgarna rör sig så lite som möjligt och tillbringar en stor del av dygnet i lega.
Älgforskaren Gunnar Markgren berör i sin bok Älgkalv kalvarnas situation:
”Överhuvudtaget varierar kalvarnas fysiologiska mognadsprocesser ganska mycket i hastighet under det första levnadsåret. Det gäller då särskilt den könsliga mognaden.
Det är sannolikt levnadsförhållandena under första vintern som i hög grad bestämmer huruvida den unga älgen nästa höst ska räknas in bland de vuxna djuren, de som kommer att bidra till släktets fortbestånd eller fortfarande står kvar bland de onyttiga ungdomarna.
En hård vinter med umbäranden, magert och svårtillgängligt bete, kanske stresskapande händelser i omvärlden, förlust av moder etcetera, tycks ofelbart hämma den fysiologiska utvecklingen hos kalven så pass kraftigt att inte ens en följande härlig sommar med mustigt bete kan åstadkomma någon spurt mot könsmognad den hösten. Det gäller troligen både ungtjurar och kvigor, i varje fall de sistnämnda.
Intressant och lite förvånande är att avmagringen hos kalvarna ofelbart inträder även under mycket snöfattiga och milda vintrar, då djuren hela tiden har god tillgång på näring av varierande slag och kan utnyttja bärriset som komplement till kvistar och barr.
Naturligtvis är dock näringsvärdet i vinterbetet av alla slag betydligt lägre än i det rika sommarfodret. Tydligt är i varje fall att hela kroppsmaskineriet ställs på sparlåga genom någon sorts inre regulator.
Det är väl fråga om en anpassning till ett nordligt klimat. Ämnesomsättningen sjunker, aktiviteten hålls så låg som möjligt, värmeförlusterna är obetydliga. Det gäller först och främst att överleva.”
Oacceptabel störning
Störningen på älgarna genom konventionell jakt under senvintertid är enligt min uppfattning inte acceptabel.
Om jakt trots allt måste bedrivas under denna tid, för att tillgodose möjligheten att beskatta älg som trots tidigare beståndsreglerande jakt uppehåller sig i för bete känsliga ungskogar, måste jakttiden begränsas till januari och omfatta endast kalv samt bedrivas utan lös hund och med utgångspunkt från det aktuella skade-, betesområdet.
Gasen och bromsen vid reglering av älgstammen är de produktiva älgkorna. I områden med för stor älgstam är det fullt möjligt att hinna med en populationsreglerande jakt fram till nyår. Det är naturligtvis också viktigt att förnuftiga avskjutningsregler iakttas vid jakten.
Ett utbrett system synes nu vara att skjuta rent kon från kalv innan hondjurskvoten är fylld. Detta kan innebära låg reproduktion som en följd av låg medelålder hos korna genom okontrollerad hondjursbeskattning.
Vad gör de ansvariga?
Jakttiden för älg som den nu är utformad ger anledning till vissa frågor. Vad har Naturvårdsverket åstadkommit beträffande jakttiden efter älg sedan 1976, då man konstaterade att jakttiden inte borde omfatta älgens brunsttid? Finns inte den kunskap nu som verket baserade sin ståndpunkt på om en senareläggning av jakten år 1976.
Vad säger länsstyrelsernas viltvårdsdelegationer om jakttiden på älg?
Har alla fallit för huvudsakligen storskogsbrukets ståndskall mot älgen som ett skadedjur. Ett skogsbruk som i praktisk handling inte utnyttjar möjligheterna att producera foder.
Ska vi kunna fortsätta att med gott samvete framhålla att våra jakttider är biologiskt rätt anpassade, och uppfylla målsättningen att hålla en älgstam av god kvalitet måste vi först och främst ändra jakttiderna.
Rolf Svensson
Bottnaryd
Delta i debatten!
Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till:
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Delta i debatten
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.