Skogsindustrierna ifrågasätter varför Dalarna och Jämtlands län ska ingå i förslaget om att ge samebyarna ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket.
Så här motiverar Renmarkskommittén att de båda länen ska ingå i det nya lagförslaget:
”Det är i och för sig så att vi bedömt att samebyarna där inte har urminnes hävd-rätt till upplåtelser. Föreslår kommittén olika regleringar mellan olika samebyar kan det anses vara något som ytterligare splittrar det samiska folket, på det sätt som 1886 och 1928 års renbeteslagar har ansetts göra.”

Del 1: Fjälljägarens tankar om framtiden: ”Risk för kaos”

Vill ha förtydligande

Länsstyrelserna anser att det bör förtydligas vad sakliga skäl kan innebära. I lagförslaget står att en sameby kan utestänga en person från småviltsjakt om det finns sakliga skäl för det.
Jägareförbundet menar att Renmarkskommitténs historiebeskrivning innehåller brister. Jägareförbundets representant i expertgruppen anser att befolkningen i Lappland har varit en smältdegel av olika grupper och att frågan om etnicitet inte var aktuell då. Jakt och fiske var viktigare näringar för nybyggare och andra än för renskötande samer, menar Jägareförbundet.
Renmarkskommitténs sekretariat:
”Vi håller med Jägareförbundet om att det har funnits andra folkgrupper som rört sig i Lappland, t.ex. på fiskefärder där man stannat veckovis. Och i synnerhet i nuvarande finska delarna och ännu längre norrut är begreppet smältdegel träffande; även i delarna nära finska gränsen men på svensk sida.”

Men sekretariatet avfärdar sedan Jägareförbundets historiebeskrivning och menar att den inte är särskilt konkret eller platsspecifik.

Ringa olägenhet tillåts

Vidare nämns i Renmarkskommitténs lagförslag att småviltsjakt får bara upplåtas om det kan ske med endast ringa olägenhet för renskötseln. Med andra ord menar kommitténs sekretariat att en sameby inte kan anses vara skyldig att tåla störningar annat än när de är ringa.
Enligt dagens lagtext får inte staten upplåta jakt och fiske om det innebär avsevärd olägenhet för renskötseln.
Runessons förslag innebär alltså en ändring där staten kan upplåta jakt och fiske om det kan ske med ringa olägenhet för renskötseln.
Förslaget har fått flera i expertgruppen att reagera. Däribland Lantbrukarnas riksförbund, LRF, som menar att förslaget måste förtydligas ännu mer.

https://svenskjakt.se/start/nyhet/ordforande-lanserar-kompromissforslag-i-fjalljaktsfragan-mots-av-stark-kritik/

Kritik i flera led

Dessutom menar LRF att det måste utredas mer och göras än mer tydligt om en sameby genom avtal kan ge rätten att upplåta småviltjakten till tredje part.
Även att en sameby kan neka någon jaga småvilt om det finns sakliga skäl för det väcker frågetecken inom expertgruppen, samt möjligheterna för någon som blir nekad jakt att överklaga.
Jägareförbundet anser att med den skrivning som nu finns i förslaget har samebyarna alla möjligheter att kringgå kravet att inte utestänga andra grupper från möjligheten till småviltsjakt.

Tillfällig lag eller inte?

Frågan är nu huruvida lagförslaget ska behandlas. Förslaget finns i en bilaga. Måndag den 8 maj ska politikerna i Renmarkskommittén behandla förslaget.
Om själva lagförslaget är i en form av bilaga till beslutet då har också kommittén lagt fast en inriktning. Är bilagan däremot en promemoria (PM) från sekretariatet – anses det som ett förslag som inte är behandlat eller beslutat.
Frågan är nu om politikerna vill klubba igenom en tillfällig lag som är tänkt att gälla i tio månader, från 1 juli 2024 till dess slutbetänkandet ska vara klart i maj 2025? Ett förslag, som av flera ledamöter i expertgruppen anser innehålla för många frågetecken.