Klimat- och näringsdepartementet har upprättat en promemoria med förslag till hur EU:s blyhagelförordning och det svenska blyförbudet ska samordnas i en förordningstext.

Sammanfattningsvis innebär förslaget att de delar av det svenska förbudet som går längre än EU-förordningen behålls, medan de delar som överlappar varandra samordnas.

Det betyder som ett exempel att det svenska förbudet mot lerduveskytte med blyhagel kommer att fortsatt gälla, även om inget sådant nämns i EU-förordningen, där det är närheten till våtmark som är avgörande.

Förenkla regelverket

Svenska Jägareförbundet har fått departementets förslag på remiss, och har nu skickat ut det till förbundets länsföreningar för att hämta in synpunkter.

Ola Wälimaa.

– Förslaget innebär i huvudsak att det sedan 2002 gällande svenska blyhagelförbudet ska upphöra i de delar det överlappar det nya EU-förbudet mot blyhagel i våtmarker som trädde i kraft den 16 februari 2023. Även om vi önskat att EU-förbudet skulle upphävas i stället så är det inte möjligt, utan då är utgångspunkten att tillstyrka förslaget som förenklar regelverket på så sätt att vi inte har dubbla förbud vad gäller samma företeelse, säger förbundsjurist Ola Wälimaa.

Omvänd bevisbörda

I promemorian sägs att det är kommunernas miljönämnder som ska ha tillsynsansvaret för att blyhagelförbudet efterlevs.

Vad gäller det omdiskuterade förbudet för en jägare att bära med sig blyhagel inom 100 meter från en våtmark, är det enligt promemorian EU-förordningen som gäller. Det vill säga en omvänd bevisbörda, där det åligger jägaren att bevisa att denne inte haft för avsikt att använda blyhagelskotten.

Något som både Jägareförbundet och juridiska experter har sagt strider mot svensk rättsskipning och mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Saken diskuteras inte djupare i promemorian, utan regeringen överlämnar det till ”rättstillämpningen att avgöra hur den rättsliga presumtionen ska tillämpas i enskilda fall”.

EU-domstolens utslag

Departementet noterar också det regeringen så länge vägrade att ta till sig, att EU-domstolen har behandlat frågan om vad som i sammanhanget är att betrakta som våtmark. Man skriver:

”Domstolen slår fast att termen våtmark är avsedd att omfatta områden som kan fungera som livsmiljöer för vattenfåglar. Termen våtmark omfattar därmed enligt domstolen inte områden som till exempel på grund av sin storlek eller instabilitet sannolikt inte kommer att fungera som livsmiljö för vattenfåglar.”

Meningen är att den nya förordningen ska börja gälla 1 augusti 2023, alltså en månad efter att det nya jaktåret inletts.