Den nya EU-förordningen om blyhagelförbud kring våtmarker börjar gälla den 16 februari. Men bara några veckor innan förbudet träder i kraft råder det fortfarande stor osäkerhet vad som exakt gäller. Denna osäkerhet märker vapenhandeln av, uppger Johan Wiklund, delägare i Fritid och vildmarksliv i Piteå, Norrbotten.

EU-dom: Syftet med blyförbud ska avgöra vad som är våtmark

I dag finns redan ett blyhagelförbud i svenska våtmarker. Skillnaden med den nya EU-förordningen är, förutom att dagens svenska förbud endast avser jakt, att definitionen av våtmarker enligt EU-regelverket är mer omfattande. Bland annat omfattas torvmossar av förbudet och enligt EU-reglerna gäller även en buffertzon på 100 meter kring våtmarker. Enligt EU-regelverket så kan dessutom i teorin i princip allt vatten, oavsett om det är naturligt eller konstgjort, permanent eller tillfälligt, omfattas av våtmarksbegreppet.

”Stor osäkerhet”

Johan Wiklund berättar att det kommande blyförbudet runt våtmarker är något som de flesta kunder pratar om när de besöker butiken.

– Det råder stor osäkerhet bland jägarna eftersom ingen vet vad som gäller. Många är upprörda över EU:s tolkning av vad som är våtmark. Sedan är många jägare oroliga över om deras hagelvapen kommer klara av att skjuta stålhagel, säger Johan Wiklund.

Naturvårdsverket: ”Enklast att välja hagelammunition utan bly”

Han menar att en del äldre hagelvapen klarar stålhagel, andra inte.

– Många äldre hagelvapen har en trängre borrning som kan ge sämre träffbild med stålhagel. Du kan jämföra med en vattenslang: om du nyper åt mynningen på slangen går vattenstrålen längre, men nyper du igen för mycket så börjar det sprida vattnet. Det kan hända med ett äldre hagelvapen där du skjuter med stålhagelpatron som ger ett för högt tryck i förhållande till pipans borrning. Det kan medföra att du får luckor i hagelsvärmen med sämre träffresultat som följd och i sämsta fall en skadskjutning, säger Johan Wiklund.

Risk för rikoschetter

Han berättar att många rävjägare som jagar kring gryt där det kan vara stenigt är oroliga över rikoschettrisken med stålhagel.

Johan Wiklund återkommer till den osäkerhet som blyhagelförbudet omges av.

– Det får inte vara lätt att göra fel. Lagar och förordningar ska vara utformade så det är lätt för jägarna att göra rätt.

Blyhagelförbudet i praktiken

Han berättar att många frågar om ett hagelvapen de innehar eller tänkt köpa är godkänt för stålhagel.

– Jag märker redan nu ett något minskat intresse för hagelvapen som inte är godkända för stålhagel.

Johan Wiklund, delägare i Fritid och vildmarksliv, Piteå. Foto: Lars-Henrik Andersson

Johan Wiklund noterar dock en liten ökning av blyhagelpatroner.

– Det kommer ju inte vara olagligt sälja blyhagelpatroner och inte att jaga 100 meter från våtmark med blyhagel. Jag märker att en del jägare i högre utsträckning nu köper två paket blyhagel istället för kanske bara ett paket.

Ingen hamstring

Men någon hamstring är det dock inte tal om, enligt Johan Wiklund.

Komponentbrist för ammunitionstillverkare är något som vapenhandeln märkt av. Enligt Johan Wiklund beror det på flera faktorer, och inte bara på kriget i Ukraina.

– Det har funnits hagelpatroner för alla som vill jaga, dock kanske inte av ett specifikt märke. Utbudet har inte varit detsamma som tidigare. Under pandemin gick ammunitionstillverkningen ner relativt kraftigt, men det såldes lika mycket ammunition. Det produktionsbortfallet påverkar och kan inte hämtas igen särskilt snabbt, säger Johan Wiklund.

Vapenexperten: Tre frågor om stålhagel

Han berättar att det varit brist på culoter (den bakre, yttre delen på en hagelpatron som oftast är tillverkad av mässing men ibland av stål) och stålhagel.

– Men det har även varit brist på förladdningar och hylsor.

Drabbade av pandemin

Det råder även en viss brist på tändhattar.

– Det är inte bara kriget som påverkat produktionen av stålhagel. Det är många fabriker i norra Italien som tillverkar komponenter till hagelpatroner och de var hårt drabbade av pandemin med minskad produktion som följd, säger Johan Wiklund.

Nu är det inte bara den kommande EU-förordningen om blyhagel som kan ställa till det för både jägarkåren och vapenhandlarna. Det finns även signaler om ett totalt blyförbud i ammunition.

Förslag om blyförbud

Inom EU pågår för närvarande ett arbete med ett förslag med förbud mot användning av bly i all ammunition, även avseende användning av blyhagel i andra fall än i och omkring våtmarker samt all kulammunition. Det diskuteras även en övergångsperiod på fem år för blyhagelammunition och för centralantänd ammunition klenare än 5,6 millimeter samt kantantänd ammunition. För grövre ammunition talas det om en övergångstid på 18 månader.

Blyhagelförbudets konsekvenser: obrukbara vapen

I dag finns inget stort utbud av blyfria alternativ i kalibrarna .22 LR och .22 WMR.

– Många är också oroliga över hur det blir med kalibern 6,5×55. Kommer blyfri jaktammunition klara kravet för klass 1?, säger Johan Wiklund.