Runt om i landet förbereder nu jaktskytteklubbarna återstarten av sina banor. En viktig och av jägarna uppskattad del i övningsskyttet är jaktstigarna.

Blyhagelförbudet i praktiken

Lars Björk.

Men med EU:s förordning om blyhagelförbud i anslutning till det man kallar våtmarker, och om definitioner av våtmark tillämpas enligt Ramsarkonventionen, kan i princip inga jaktstigar genomföras.

– Det är bara att titta hur det ser ut nu. Det är vatten överallt, säger Jägareförbundets skytteansvarige Lars Björk.

Rikoschetter i plåt

Jaktstigsmålen består av plåtfigurer med utstansade hål i träffområdet där papperslappar byts ut mellan skyttarna. Antalet hagel i lapparna avgör vilken poängsumma skytten får.

Jägaren får dessutom kännedom om vad han eller hon behöver träna på för att förbättra sitt skytte: är det den längs marken framrusande haren som är svårast att träffa, eller är det den lyftande tjädertuppen?

Trots vallöften – regeringen ser ingen möjlighet stoppa blyhagelförbudet

– Som läget är nu finns det inga alternativ till blyhagel för jaktstigarna. Det går på grund av rikoschettrisken inte att använda stålhagel mot ett mål i plåt, säger Lars Björk som nämner tenn som ett alternativ.

– Tenn skulle fungera för jaktstigarnas del då det handlar om att göra hål i en papperslapp, men sådan hagelammunition finns inte, ännu i varje fall.

Grundläggande jaktetik

De traditionella jaktstigarna är mycket uppskattade av jägarna. Stigarna genomförs ofta på våren, då jaktsäsongen är över och det är dags att börja träna skytte på allvar igen. Utöver det ett tävlingsmoment, och möjlighet att möta likasinnade under trevliga och avkopplande former.

Regeringen gör inget för att rädda jakten

– Jaktstigarna har stor betydelse för jägarnas träning och skjutskicklighet, och är därmed en del i den grundläggande jaktetiken. Att vi ska träffa det vi skjuter på, säger Lars Björk.

Behöver besked

I många jaktskytteklubbar arbetar nu de ansvariga med förberedelser inför jaktstigssäsongen. Och de behöver omgående besked om vad som gäller.

– De första jaktstigarna genomförs redan i början av mars. Och sedan rullar det på. Klart att de måste ha ett besked, men idag har vi inga att ge. Vi ligger på myndigheterna för att få veta vad som gäller och för att kunna informera klubbarna, säger Lars Björk.

– Givetvis är vi från Jägareförbundet mycket angelägna om att jaktstigsskyttet kan fortsätta. Det har stor betydelse för jägarna och för jaktskytteklubbarna, säger Lars Björk.

Regeringen har sagt att de är tvingade att följa EU-förordningen, att det är den internationella tolkningen av vad som är en våtmark som gäller. Är det inte i och med det klarlagt?

– Nej, vi tycker inte det. Det måste finnas klara och tydliga anvisningar från myndigheterna, i det här fallet Naturvårdsverket, om vad vi har att rätta oss efter. Så här långt är mycket oklart, säger Lars Björk.