På landets skjutbanor finns inget formellt krav på att stålhagel ska användas. Men det finns förbud mot användning av blyhagel vid lerduveskytte. Fritt fram för vismuthagel, med andra ord. Regeringen kan hjälpa till genom att momsbefria vismuthagelpatroner.

Dyrbara klenoder

För att de hårdare stålhaglen ska kunna användas i äldre och kanske dyra klenoder räcker det inte med hårdförkromning av pipornas insidor. Övergången mellan lopp och patronläge måste justeras om nu detta är möjligt, eftersom godsets tjocklek ska räcka till. Utan en sådan justering blir det naturligtvis en rejäl tryckförhöjning som kanske vapnet inte alls mår bra av.

Jag förmodar att det finns stålhagelpatroner för 65 mm patronlägen, men det vet jag inget om.

Viss deformering

När blyhaglen efter avfyrning lämnar hylsan och i övergången pressas in i pipan uppstår en viss deformering av blyhaglen som dämpar den stora tryckförhöjning som sker.

Den dämpningen, en lite mjukare övergång, sker inte med de hårdare stålhaglen.

Själv har jag ingen dyrbar gammal Purdey eller Holland & Holland, men om jag hade det så skulle jag inte avlossa ett enda stålhagelskott i den.

Ingen brist på vismut

När debatten om ett blyhagelförbud gick som hetast år 1993 hävdade en företrädare för Naturvårdsverket att det inte fanns tillräckligt med vismut i världen för att kunna ersätta hagelblyet.

Ett felaktigt påstående, vilket vitsordades av SGU, Statens geologiska undersökningar. Det finns ofantliga vismuttillgångar i världen.

I livsmedel

Vismut är inte klassat som miljöfarligt och vismut används både i livsmedel och i kosmetika.

Råvaran vismut är något dyrare än bly, men inte så mycket dyrare att prisskillnaden mellan bly- och vismuthagelpatroner kan förklaras med det.

Men om momsen tas bort på vismutpatroner borde butikspriset kunna sänkas lika mycket, det vill säga med 20 procent.

Landsbygdsministern får förslaget. Momsfritt!

Lars-Kristian Bergh