Antalet älgar och vildsvin fortsätter att minska. Färsk avskjutningsstatistik ger stöd för Jägareförbundets bedömning att vilstammarna fortsätter att minska i snabb takt. Foto: Mostphotos, Wilda Lewander och Lars-Henrik Andersson.

Fortsatt brant nedåt för älg och vildsvin

Premium

Avskjutningen av våra viktiga jaktvilt älg och vildsvin fortsätter att sjunka kraftigt. På Jägareförbundet bedömer man att det beror mer på att stammarna minskar, än på att jägarna dragit i nödbromsen.

Svenska Jägareförbundets viltövervakning för jaktåret 2021–2022 har nu sammanställts, och vad gäller älg och vildsvin är det en allt annat än munter läsning.

Jämfört med föregående jaktår minskar avskjutningen med nästan 10.000 till 73.232 älgar, enligt länsstyrelsernas siffror. För vildsvinen är nedgången ännu mer dramatisk då avskjutningen minskat från 158.809 djur till 119.972, en nedgång med nästan 40.000 djur.

Jämför med älgobs

Anders Nilsson.

Biträdande riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson bedömer att siffrorna är en spegling av att stammarna fortsätter att minska.

– Man kan inte tillämpa samma förklaring överallt. Lokalt kan man säkert ha dragit i bromsen, men generellt ser vi en fortsatt minskning, säger han.

För älgens del blir det tydligt när man jämför förra årets avskjutning med innevarande jaktårs älgobs.

– Då är indikationen att älgstammen fortsätter rakt utför. Jag tror inte att vi har nått botten, utan vi fortsätter att på nationell nivå sänka älgstammen med nuvarande avskjutning. Sedan finns det förstås undantag, säger Anders Nilsson.

Jaktutrymmet försvinner

Anders Nilsson beskriver utvecklingen som problematisk, särskilt där det finns mycket varg och björn.

– Fortsätter man sänka älgstammen i de områdena finns det i princip inget utrymme för jakt kvar. Risken är att det blir svårt att reparera stammen.

Om man jämför med ett län utan varg går det ganska fort för en älgstam att hämta sig, även från låga nivåer.

– Men i de områden där det finns mycket varg och björn samtidigt som älgstammen sänks genom jakt är det inte säkert att man får den på fötter igen. För att få en snabb uppgång i älgstammen behöver man då reducera varg och björn, säger Anders Nilsson.

 

Trots lång jakttid på älg fortsätter avskjutningen att minska, vilket tyder på att älgstammen fortsätter rakt utför i snabb takt. Foto: Lars-Henrik Andersson

Låg reproduktion

Han tror också att de senaste årens höga avskjutning har medfört att älgens reproduktion har påverkats.

– Vi har för älgen ganska låga reproduktionstal, och det tror jag är en effekt av att vi är inne i en period då vi sänker stammen drastiskt. Det innebär att vi också sänker medelåldern, på framför allt hondjuren. Därmed är det en större andel unga hondjur som inte får någon kalv. En bieffekt av att vi varit hårdhänta med älgstammen är alltså att vi får en lägre reproduktion, säger Anders Nilsson.

Fortsatt nedåt

För vildsvinens del är det inte bara sjunkande avskjutningssiffror som visar att stammen minskar. Antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade pekar i samma riktning, liksom sammanställningar över utförda trikinprov.

– Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att skjuta ännu färre vildsvin innevarande jaktår än vad vi gjorde i fjol på grund av att stammen minskar ytterligare. När jag pratar med kollegor runt om i vildsvinslänen är det ingen som säger att vildsvinsstammen ökar.

 

Antalet skjutna vildsvin fortsätter att minska. Foto: Jan Henricson

Jakt och sjukdom

Anders Nilsson tror att den dominerande orsaken till att vildsvinen blir färre är jakten, där mörkerriktmedel som är tillåtna sedan några år tillbaka spelar en stor roll.

– Det kan säkert finnas andra faktorer som stökar, till exempel salmonellan som får till effekt att vi har färre kultingar per sugga kvar vid hundjaktstarten i oktober. Dels får vi en långsammare tillväxt i vildsvinsstammen, dels blir hondjuren som blivit av med sina kultingar mer utsatta när vi skjuter en större andel produktiva hondjur då de inte har kvar kultingar som ett slags skydd.

I sämre biotoper

I delar av jordbrukslandskapet och i delar av det småbrutna landskapet, där man inte vill ha så många vildsvin, har man enligt Anders Nilsson i stort sett plockat bort dem.

– Det kommer säkert att finnas vildsvin i jordbrukslandskapet också, om det finns jägare och markägare som vill ha dem där. Men i de mer renodlade skogsmarker kommer vildsvinen att vara svårare att komma åt med de här hjälpmedlen. Jag blir inte förvånad om vi i framtiden har fler vildsvin i de sämre biotoperna än i de bättre, på grund av att de är svårare att beskatta i de miljöerna.

En känslig sak

Jägareförbundets rekommendationer för vildsvinsförvaltning är att en stor andel av avskjutningen ska utgöras av årsungar.

– Finns det inga sådana på grund av att de dött av något annat får man dra ner på avskjutningen över huvud taget, om man inte vill sänka stammen ytterligare.

Anders Nilsson konstaterar att det är en känslig fråga. Det kommer säkert att bli protester om man väljer att införa stora restriktioner i vildsvinsavskjutningen, då många vill se vildsvinen på betydligt lägre nivåer än vad de är idag.

– För jägarna gäller det att ha en medvetenhet och en strategi för vad de vill med sin vildsvinsstam. Den som tycker sig ha för få vildsvin måste vara försiktig med de stora hondjuren. Det är de som är gasen och bromsen i systemet, säger Anders Nilsson.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev