Runt om i landet pågår liknande processer. Stora skogsbolag samlar sina skogsinnehav i älgskötselområden där de själva styr över viltförvaltningen och antalet älgar, via skötselplaner och riktad avskjutning.

Värmland är inget undantag. Här har skogsbolaget Stora Enso ett stort skogsinnehav, i ett län där 34 procent av skogen ägs av bolag.

Stora Enso är det dominerande skogsbolaget i Värmland.

Men Värmland är också ett län präglat av viltvårdsområden, där skogsbolagets markinnehav i många fall ingår i befintliga viltvårdsområden.

Tydliga krav

Anders Olsson, ordförande i Jägareförbundet Värmland.

Nu har många av dessa viltvårdsområden kontaktats av Stora Enso med uppmaningen att ansöka om att ingå i Stora Ensos älgskötselområden. I flera fall innebär det att viltvårdsområden i så fall måste lämna ett redan etablerat skötselområde.

– Skogsbolaget hävdar att skälet till förändringarna är att samla sina markinnehav i färre områden för att minska sin administration. Skogsindustrin har varit tydliga med att skogsskadorna är för höga i Värmland och med tanke på att man sätter höga avskjutningsmål och dessutom vill bedriva avlysningsjakt från jaktstart är det sannolikt att älgstammen i dessa områden kommer minskas betydligt, säger Anders Olsson, ordförande i Jägareförbundet Värmland.

Negativ utveckling

Det kommer att innebära att många jägare och privata markägare tvingas acceptera en ur jaktlig synpunkt negativ förändring. I kombination med ett hårt rovdjurstryck kan det helt äventyra möjligheten att jaga älg i delar av Värmland.

Anders Olsson menar att det kan vara svårt att påverka hur Stora Enso bedriver viltförvaltningen på sina egna marker, men i det här läget har också skogsbolaget valt att även försöka styra älgförvaltningen och avskjutningen på marker de inte äger.

– Jägareförbundet Värmland har senaste månaden blivit kontaktad av ett stort antal markägare och jägare som är både frustrerade och uppgivna över situationen. Jag tror att jag talar både för de privata markägarna och jägarna när jag säger att det är ett massivt motstånd till dessa förändringar, säger Anders Olsson.

Hot om splittring

Flera viltvårdsområden i Värmland, där Stora Enso har mindre markinnehav, har fått en förfrågan om att ingå i de nya älgskötselområden som planeras. I de fall man avböjt detta har Stora Enso omgående svarat med att man kommer att dra ur sina marker, och slå sönder under lång tid väl fungerande samarbeten.

– Många har uppfattat detta som ett hot och flera vvo:n har inte vågat annat än att ansluta sina marker, säger Anders Olsson.

Stora Enso vill samla sina marker i egna älgskötselområden, och samtidigt tvinga in andra markägare i de fall markerna ingår i viltvårdsområden. Foto: Kenneth Johansson

Har agerat

Som en reaktion på skogsbolagets planer har Jägareförbundet Värmland uppvaktat både länsstyrelsen och Stora Enso. Bland annat han man pekat på att arronderingen i många fall blir ett bekymmer, med marker som ligger som öar i andra älgskötselområden. Öar där avlysningsjakt, och i princip fri jakt, kommer att gälla från första jaktdagen på hösten.

Jägareförbundet Värmland är kritiskt till att en grupp tjänstemän på Stora Enso både kan ha makt över den direkta förvaltningen i nybildade skötselområden, och dessutom sitter som ordförande i älgförvaltningsgrupper som ska granska alla älgskötselområdenas skötselplaner.

– Med detta system kommer vi allt längre från den dialog mellan jägare och markägare som älgförvaltningssystemet är tänkt att bygga på. Att genomföra sådana förändringar kommer endast leda till stora konflikter, säger Anders Olsson.

Saknar laglig grund

Jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen.

Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Värmland, har satt sig in i de juridiska aspekterna av frågan. Han är förvånad över Stora Ensos agerande.

Flera viltvårdsområden fick en förfrågan strax innan julhelgen, med en uppmaning att lämna svar senast den 4 januari. Det hastiga förloppet beror främst på att begäran om att bilda nya eller ombilda befintliga älgskötselområden ska vara inlämnad till länsstyrelsen senast den 31 januari.

– För att ett viltvårdsområde ska kunna genomföra en sådan här förändring krävs en kallelse till ordinarie eller extra årsstämma, som anger att man kommer rösta om byte av älgskötselområde. Självklart har inga viltvårdsområden på denna korta tid hunnit genomföra detta. Ansökningarna om att bilda nya älgskötselområden där hela viltvårdsområden finns med saknar därmed laglig grund, säger Gunnar Glöersen.

Han påpekar att processen varit allt för snabb, och att det rent juridiskt är omöjligt att bilda nya älgskötselområden med liggande underlag.

– Man kan undra varför man inte har planerat detta bättre och i god tid gått ut med planerna och haft en dialog med berörda markägare, säger Gunnar Glöersen.

Sammanhängande

Magnus Nystrand, vilthandläggare vid länsstyrelsen i Värmland, har ansvar för klövviltsförvaltningen i länet. Länsstyrelsen har tagit emot sju ansökningar om nya älgskötselområden, men också flera där Stora Enso vill ombilda och utöka befintliga skötselområden.

I vissa fall handlar det om att ansluta marker som idag ligger i andra älgskötselområden, eller omges av andra älgskötselområden. Det kommer att leda till en mosaik av fragmenterade marker som inte ligger i direkt anslutning till varandra.

– Vi har en löpande dialog med Stora Enso där vi också har pekat på rättsläget och domar, som tydligt anger att älgskötselområden ska bildas av sammanhängande marker, säger Magnus Nystrand.

Avlysningsjakt från första jaktdagen och ett högt rovdjurstryck kan snabbt påverka möjligheten att jaga älg. Foto: Kjell-Erik Moseid

Ska kompletteras

Stora Enso har i flera av sina ansökningar angett att handlingarna kommer att kompletteras, vilket kan fördröja länsstyrelsens hantering.

Ansökningarna rör främst skog och jaktmarker i norra och östra Värmland, i Torsby, Hagfors, Filipstad, Storfors och Kristinehamns kommuner.

Svensk Jakt har sökt Stora Enso för en kommentar.