Mårdhundsprojektet har sedan 2010 drivits i ett samarbete mellan Sverige, Finland, Danmark och Norge med EU:s finansieringsprogram för miljöprojekt, LIFE+. Projektet syftar till att stoppa denna invasiva art som hotar ekosystem,  arter och mäniskors hälsa. Nu kan projektet komma att stoppas eftersom regeringspartierna tvekar om att tillföra pengar.

Nils Carlsson arbetar vid länsstyrelsen Skåne och han målar upp en mycket mörk bild om mårdhundsprojektet läggs ned.

Vi vet att projektet har varit väldigt lyckosamt. Dels att stoppa mårdhundarnas utbredning i landet och dels för att vi upprättat ett unikt, bra samarbete mellan olika länder. Ett samarbete som även kommer att behövas för att bekämpa tvättbjörnarna som sprids över Europa.

Kostnadseffektivt arbete

Mårdhundsprojektet har kostat en hel del pengar. Men Nils Carlsson anser att det är mycket väl använda medel.

Erfarenheter från hela världen visar att det är mest kostnadseffektivt att arbeta proaktivt med invasiva arter. Om arbetet med bekämpningen inleds när arten redan fått fäste kommer det att kosta oändligt mycket mer och arbetet att få bort arten från faunan blir i det närmaste omöjligt.

  Att upphöra med mårhundsprojektet nu är ungefär lika kostnadseffektivt som att sluta upp med tandborste och tandkräm och istället låta tandläkaren byta ut alla dina tänder längre fram.

Ingen bärplockning
Det finns flera viktiga orsaker till att bekämpa mårdhundarnas etablering i Sverige. Nils Carlsson pekar på följande punkter.

Mårdhundsetablering ger stora, negativa effekter på ekosystemet och den biologiska mångfalden. Samtliga grodor, markhäckande vadare och kustfåglar riskerar att minska kraftigt eller helt utplånas.

Idag lägger samhället enorma pengar på att återskapa våtmarker. De satsningarna är fullständigt bortkastade om mårdhundar och tvättbjörnar börjar patrullera runt våtmarkerna, säger Nils Carlsson.

Kraftigt ökad risk för smittspridning av sjukdomar som rabies och dvärgbandmask, som ger direkt påverkan på människor.

Om vi får in dvärgbandmask kan vi till exempel inte längre plocka bär och stoppa dem i munnen utan att riskera att bli sjuka. Vi kan heller inte odla och äta sallad och andra grönsaker utanför växthus. På 80-talet inträffade ett stort rabiesutbrott i Finland. Där var mårdhunden starkt drivande, säger Nils Carlsson.

Men är det verkligen realistiskt att det här ska kunna inträffa även här?

Ja, det är synnerligen realistiskt. Titta på Tyskland, där lär man numera barnen att inte plocka bär och stoppa dem i munnen. Detta som en följd av dvärgbandmask som sprids av mårdhund.

Kan inte dessa sjukdomar spridas även av andra djur?

Absolut. Men skillnaden är att mårdhundspopulationerna blir så täta, smittvägarna är därmed kortare och risken för epidemi betydligt större. I Tyskland och södra Finland finns cirka 300 mårdhundar per 1 000 hektar. När vi pratar om en stark rävstam i Sverige finns det kanske 6-7 rävar per 1 000 hektar.

Fotnot. Tiden för mårdhundsprojektet löper ut i augusti 2013, men de involverade länderna vill nu utöka projektet. Förslaget, som just nu ligger hos Naturvårdsverket för granskning innan det senast i september ska skickas till EU, går ut på att projektet förlängs med sex år. Projektet ska då även innefatta Tyskland och där försöka stoppa tvättbjörnens utbredning.
Miljöminister Lena Ek och Centerpartiet vill att pengar anslås till en förlängning av projektet men övriga regeringen kan komma att säga nej.

Läs även:
Blir det någon fortsättning för Mårdhundsprojektet?

”Konsekvenserna kan bli ödesdigra”