Göran Johansson vid en av de anlagda åtlarna intill hans jaktmarksgräns. Ett klart fall av olagligt lockande av vilt från grannmarker, anser han. Foto: Jan Henricson

Grannen lockar vilt men slipper undan åtal

Premium

Den danska torparen som håller kurser i jaktetik har på sitt lilla svenska torp anlagt tre fullutrustade vildsvinsåtlar. Den närmsta så nära som 17 meter från gränsen till grannmarken. Efter en gedigen utredning om brott mot jaktlagstiftningen genom lockande av vilt, valde åklagaren att inte väcka åtal.

På den 14 hektar stora fastigheten mellan Varberg och Ullared har torpägaren anlagt tre vildsvinsåtlar med vakkojor, samt flera jakttorn. En av foderspridarna är placerad 17 meter från närmsta jaktgranne.

I augusti 2019 hade jaktgrannarna fått nog. Med Göran Johansson, som har jakten på intilliggande marker, i gjordes en polisanmälan om brott mot jaktlagstiftningen, för olovligt lockande av vilt från annans mark.

 

Utförligt reportage

Bevisningen anser de vara god. Inte bara genom åtlarna i sig, utan också genom Facebookinlägg där torparen berättar om lyckade jakter, och om inlägg på intresseorganisationen Danska torpares hemsida, där han i en film beskriver jakten på vildsvin från en av sina vakkojor.

Danska torpare tar avstånd från lockande av vilt från grannmarker

Utöver det finns ett utförligt reportage i Danska torpares medlemstidning Torpare, från en älgjaktspremiär på fastigheten. Någon älg lyckas inte sällskapet fälla. Däremot skjuts en skaplig råbock från ett av tornen.

– Det går inte att säga annat än att det finns många bevis på att det lockas vilt från intilliggande marker. På den lilla marken fälls långt fler vilt än vad den kan producera, anser Göran Johansson.

 

Bjöds på jakt

Efter att torpet bytte ägare dröjde det inte länge innan Göran Johansson kom i kontakt med sin nya granne. Det är ju så på landet, man bekantar sig omgående med nytt folk.

– Jag sköter snöröjningen i trakten, och vi träffades för att diskutera den när han frågade mig om jakt. Jag berättade hur den är organiserad, att jaktlagen har ett par större gemensamhetsjakter på vildsvin i november, så jag bjöd in honom att delta.

– Efter en tid ringde han och frågade mer exakt när jakterna skulle hållas. Då sa han också att han tänkte ta med sig fyra–fem vänner på jakten, berättar Göran Johansson. Då drog jag förstås öronen åt mig. Inbjudan var personlig. Det var aldrig meningen att han skulle komma med ett jaktlag till.

 

Lag och etik

Efter det började de jaktliga faciliteterna på torpet anläggas, med den ena vildsvinsåteln efter den andra. Hur mycket vilt som sedan dess fällts på torpets marker vet inte Göran Johansson, men det är enligt vad som framkommit flera vildsvin, och åtminstone en råbock även om det finns misstankar om att det är fler.

 

Åtel och vakkoja som anlagts bara ett fåtal meter från grannmarken. Foto: Jan Henricson

Göran Johansson har pratat med torpägaren för att få honom att sluta locka vilt. Han har förklarat den svenska jaktlagstiftningen och också framhållit det jaktetiskt förkastliga i att fälla mer vilt än vad en mark producerar, dessutom genom att med diverse medel dra in viltet från intilliggande jaktmarker.

– Men det hjälper inte. Det är som att hälla vatten på en gås, säger Göran Johansson.

 

På allvar

Efter kontakter med jaktledare i intilliggande jaktlag beslutade man sig för att göra en polisanmälan för brott mot jaktlagstiftningen, för olovligt lockande av vilt.

Göran Johansson menar att det finns många bevis. Inte nog med att åtlar och kojor och jakttorn står där de står, utan också i form av bilder, kommentarer, tidningsreportage och filmer där den danske torparen framhåller lyckade jakter från sitt jaktliga paradis.

– Det finns också vittnesmål från eftersöksjägare som bistått när det inte gått så bra. De har berättat om eftersök som gått in på våra marker, utan att de fått veta att de passerat rågångar eller att vi har underrättats, säger Göran Johansson.

– Polisen tog vår anmälan på allvar och gjorde enligt min mening en bra utredning. Man kunde visa att det förekom lockande av vilt från annans mark, och att det fällts vilt på marken.

 

En mängd bilder

Polisen höll en lång rad förhör med vittnen, i form av jakträttsinnehavare och markägare. I förhören ställs frågor inte bara om lockande av vilt, utan också hur vissa kojor och jakttorn är placerade med hänsyn till kulfång och säkerhet.

 

Ett välbyggt jakttorn vid vägen som löper över torpets marker och som går fram till ytterligare fritidshus. Foto: Jan Henricson

I förundersökningen finns en mängd bilder som är tagna på torpets marker. På vakkojor, jakttorn, åteltunnor med spridare, tjärade stubbar, äppelhögar och kameror. Bilder som tagits från grannmarken visar hur nära åtelplatser är fastighetsgränsen.

 

Korta avstånd

Polisen har varit på marken och med gps mätt avstånd mellan de tre åtelplatserna och fastighetsgräns. En av dem ligger så nära som 17 meter, och den karta som upprättats visar att även de övriga två är placerade med kort avstånd till rågångarna.

I förundersökningen förhörs också den misstänkte, men vad han säger har maskats, i den version som Svensk Jakt tagit del av.

Han vill heller inte berätta om jakten på torpet när Svensk Jakt tar kontakt. I både telefonsamtal och mejl uppger torpägaren att han inte på något sätt vill medverka i en artikel.

 

Inget åtal

Man skulle av utredningen att döma kunna tro att åklagaren hade alla möjligheter att väcka åtal. Men så blev det inte. I våras meddelade åklagaren Sonja Seligman vid åklagarkammaren i Halmstad det inte blir något åtal.

Så här skriver åklagaren i sitt beslut:

”För att utredningen skall kunna ligga till grund för ett åtal behöver den kompletteras med utredning om rimlig produktion av vildsvin på marken. Eftersom det återstår relativt kort tid till preskriptionen är det osäkert om detta kan ske före preskriptionstidens utgång.”

– Vi hämtade in uppgifter från Jägareförbundet om vilken avskjutning man kan ha på en fastighet av den storleken, jag vill minnas att det var ett vildsvin och ett rådjur ungefär vart tionde år, och kompletterade vår anmälan, men det räckte tydligen inte, säger Göran Johansson som är besviken.

Han drar paralleller till den olaga jakten på älg som bedrevs mellan Vetlanda och Sävsjö, där åklagaren inte valde att väcka åtal trots bildbevis och vittnesmål. Något som Svenskjakt.se berättade om här:

Frustrerade jägare när åklagare inte väcker åtal för olaga älgjakt

– Jag funderar precis som jägarna gör i det fallet. Polisen har gjort ett bra arbete med förundersökningen som visar hur det jagas på torpet. Om inte det här räcker till åtal, vad krävs då?

 

Lockandet pågår

Göran Johansson vänder sig mot åklagarens resonemang om att preskriptionstiden har gått ut.

– Hur kan den göra det när lockandet pågår hela tiden, ja nu när vi sitter här och pratar. Enligt min mening är det ett ständigt pågående jaktbrott.

 

Vid det här laget har det blivit en hel pärm med handlingar, då Göran Johansson arbetat med att få stopp på lockande av vilt från marker där han är jaktledare. Foto: Jan Henricson

Han begärde därför en överprövning av åklagare Seligmans beslut, utan framgång. I beslutet om avslag skriver överåklagare Mikael Björk att han anser att åklagaren haft fog för sitt beslut, ”särskilt mot bakgrund av att brottet preskriberas inom kort”.

– Det är frustrerande. Vi vet att det jagas mycket på den lilla fastigheten. Vi har förstås inte exakt koll på vad som fällts där, men klart är att det är både vildsvin och rådjur. Viltet har med åtlar och tjärade stubbar och äppelhögar lockats från vår mark.

– Jag får förstås förhålla mig till vad åklagarna beslutar även om det är svårt att förstå och acceptera. Men jag är inte den som ger mig i första taget. Sista ordet är inte sagt, säger Göran Johansson.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev