Hur många av de som avlagt jägarexamens teoriprov som skriver för andra, tredje eller till och med fjärde gången kan Naturvårdsverket inte se i sin statistik. Men man arbetar för att få datorerna att kunna spotta ur sig även sådana uppgifter.

En intressant notering är emellertid att under tiden 1 mars–23 augusti 2020 skrevs 9.778 prov, varav 71 procent var godkända. Under samma period i år, då det nya digitala provet varit i bruk har 11.739 prov skrivits, varav 51 procent är godkända.

Inga svar

Nils Mårtenson, Naturvårdsverket.

Om ökningen av antalet avlagda prov beror på att fler elever har skrivit om provet på grund av att de kuggats, eller av någon annan anledning som till exempel pandemin (som ju sägs få människor att söka sig till naturen), säger Nils Mårtenson som är handläggare på Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet:

– Vi har som sagt inte svar på den frågan. Det kan vara att det blivit populärare att ta jägarexamen, men det kan också bero på att antalet provtillfällen ökar på grund av att fler skriver mer än en gång.

Hög avgift

Kritik har också riktats mot att det är dyrt att avlägga teoriprovet. Inte bara för att eleverna får betala 500 kronor vid första provtillfället, utan för att kostnaden är lika stor vid omprov.

Av 500 kronor behåller Naturvårdsverket 420 kronor, 80 kronor går till banan där provet skrivs. För 2021 innebär det att Naturvårdsverket så här långt haft intäkter på 4,9 miljoner kronor. Under samma tid förra året betalade jägarexamenseleverna 4,1 miljoner kronor.

För den som är intresserad av vad Naturvårdsverket drog in före prishöjningen, som gjordes för att finansiera uppbyggnaden av det digitala provet, är det bara att halvera ovanstående siffror.

Fortsatt 500 kronor

Trots att det digitala provet nu är i bruk och utvecklingskostnaderna rimligtvis har sjunkit, har verket inga planer på att sänka kostnaden för teoriprovet.

– Det är ju inte så att vi tjänar pengar på jägarexamen. Den ska vara självfinansierande och inget mer. Vad gäller det digitala teoriprovet har vi kostnader för avtal med leverantör, support och utvecklingskostnader, säger Nils Mårtenson.

– Vi diskuterar ingen sänkning av avgiften nu i varje fall, tillägger han.

Att teoriprovet gjordes om från att skrivas på papper till digitalt berodde på säkerhetsbrister. Foto: Jan Henricson

Ingen genväg

Att teoriprovet gjordes om från att skrivas på papper till digitalt berodde på säkerhetsbrister. Frågorna i pappersversionen var vitt spridda och inte särskilt svåra att plugga in, för att på så sätt hitta en genväg till jägarexamen.

– Det var inte oväntat att klarandegraden skulle sjunka när frågorna inte finns tillgängliga. Men jag vill säga att vi inte haft någon ambition att göra frågorna svårare. De är till stor del baserade på frågorna som förekom i det gamla provet, säger Nils Mårtenson.

Godkända frågor

På Naturvårdsverket är man inte villig att dra några slutsatser av att klarandegraden sjunkit så mycket som den gjort från att det digitala provet togs i bruk.

Enligt Mårtenson har samtliga frågor diskuterats och godkänts i en samrådsgrupp där bland annat representanter för Svenska Jägareförbundet och Jägarnas riksförbund deltar.

– Vi har förstås nåtts av kritiken om att provet är för svårt, men kan man studiematerialet så klarar man det, säger Nils Mårtenson.

Inte för lärande

Att det finns önskemål om att eleverna ska få veta vilka frågor de svarat fel på efter att de gjort provet är heller inget som Naturvårdsverket tar någon notis om, även om Nils Mårtenson kan förstå att de vill veta vilka frågor som besvarats fel.

– Men provet är inget lärandetillfälle. Det är en strikt mätning av kunskap. För att inte frågorna ska spridas får man veta inom vilket eller vilka av de 16 områden som ingår i provet som man svarat fel, för att kunna läsa på inför nästa provtillfälle, säger Nils Mårtenson.

Tror på ökning

Sammantaget anser Nils Mårtenson att 50 procent klarandegrad är okej, som han säger. Det finns inget uttalat mål om hur många som ska klara provet vid första skrivtillfället.

– Vi ser över frågorna kontinuerligt. Ibland finns det anledning att ändra formuleringar i frågor och svarsalternativ. Förhoppningsvis kommer klarandegraden att öka i takt med att fler blir medvetna om att man behöver kunna studiematerialet för att klara teoriprovet.