Samarbetet fungerar bra, tycker både skogsbolagen SCA, Allmänningen, Sveaskog och Jägareförbundets representant.

Länsstyrelsens jaktansvariga är med på mötena och det är även länsstyrelsen som till stor del finansierar träffarna. Två gånger per år träffas älgförvaltningsgrupperna. Mötet i februari kallar länsstyrelsen till och höstmötet arrangeras av skogsbruket.

Viktiga möten

– Anledningen till att det fungerar så bra här i Norrbotten är de möten vi har. Vi träffas på hösten och i februari för att diskutera de här frågorna, säger Marcus Jatko, Sveaskog.

– Vi har högt i tak där alla kan säga vad de känner och tycker, säger Linus Lidman, SCA.

– Ja, man vågar yttra sig och diskutera och sedan tror jag den sociala samvaron gör sitt till, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet.

Jaktvårdskonsulent Björn Sundgren berättade om Jägareförbundets nya älgpolicy. Foto: Lars-Henrik Andersson

Jakt och samtal

På höstmötet ägnas ena dagen åt älgjakt och den andra dagen går deltagarna igenom läget inom älgförvaltningen där bland annat frågor som kvalité och numerär i älgstammen, vandringsproblematiken och betesskador diskuteras.

– Vi försöker från markägarsidan vara så öppna som möjligt i ett så tidigt skede som möjligt, där vi berättar vad vi vill. Så det inte bara kastats in saker från sidan som folk inte har en aning om, säger Marcus Jatko.

Jägare och markägarrepresentanter i Norrbottens älgförvaltningsgrupper träffades nyligen i Jokkmokk. Foto: Lars-Henrik Andersson

Älgstammen i Norrbotten sjunker. Något som också varit målet i älgförvaltningen de senaste åren. Skogsbolagens företrädare menar att det gäller att fortsätta nå avskjutningsmål men att också titta på kvalitén i älgstammen.

– Det är svårt att mana på jägare att skjuta mer älg i områden där skadorna kanske ligger på 2-5 procent, för att vi vill komma åt problematiken med höga betesskador på ett annat ställe, 20 mil bort, säger Linus Lidman.

Jägarna kämpar

Björn Sundgren menar att det handlar om att skruva på detaljerna och bli mer flexibel inom förvaltningsområdena.

– Jägarna har gjort allt de kan och följt de planer som satts upp. Vi kanske ändå inte kommit dit vi ska men det är inte jägarna som gjort för lite, tvärt om, säger Marcus Jatko och fortsätter:

– Vi ser att älgstammen sjunker men betesskadorna viker inte på alla håll vilket vi hade hoppats på, den sjuknade älgstammen har inte haft den effekt på betesskadorna som vi hade trott.

– Vi har alltid försökt ha realistiska älgförvaltningsplaner, säger Linus Lidman som menar att det gäller ha planer som gör att man har jägarnas förtroende och hitta en lämplig takt att sänka älgstammen.

Linus Lidman, SCA, menar att det handlar om att ha realistiska förvaltningsplaner för att få acceptans i jägarleden. Foto: Lars-Henrik Andersson

Fortsätter minska

Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet i Norrbotten, har studerat resultaten från årets älg-obs. Han betonar att slutsatserna är preliminära eftersom flera jaktlag inte rapporterat obs:en direkt i viltdata, utan manuellt på blanketter vilka inte är inlästa ännu.

– Det gör att vi har sämre koll på läget i ”halvtid” på älgjakten än vad man har i övriga Norrlandslän. Med det sagt så verkar älgstammen fortsatt sjunka i länet. Tydligast märks det i Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. Det verkar vara ett relativt normalt år vad gäller kalv även om det ser ut att vara ett riktigt bra kalvår kring Råneå och Kalix medan Kirunaområdet istället har ett riktigt uselt kalvår.