Från den 1 januari 2015 till och med den 20 november 2019 har länsstyrelsen i Gävleborgs län fått in 42 skyddsjaktansökningar på varg. Sex har beviljats av myndigheten. Vid ett tillfälle har en varg skjutits under skyddsjakt.

Varg sköts direkt på skyddsjakt

För att få en skyddsjaktansökan beviljad krävs bland annat att man inte kan hitta någon annan lämplig lösning på problemet som vargen eller vargarna orsakar, att skyddsjakten inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus i vargstammen samt att man helst ska veta vilken den skadegörande individen är.

– Länsstyrelsen måste fatta rättssäkra beslut. Det är grunden i ett demokratiskt samhälle och vi kan inte gena i våra bedömningar för skyddsjakt. Som jag ser det är det svårt att tillåta någon generösare skyddsjakt på varg med den lagstiftning och de kriterier vi har idag, säger Joel Isensköld, enhetschef vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

”Som jag ser det är det svårt att tillåta någon generösare skyddsjakt på varg med den lagstiftning och de kriterier vi har idag”

Joel Isensköld

Tumregler

Det vanligaste skälet för skyddsjaktavslag är, enligt Joel Isensköld, att skadorna som orsakas inte uppfyller Viltskadecenters kriterier för särskilt skadebenägna vargar.

Enligt Viltskadecenters tumregler krävs till exempel minst tre dokumenterade angrepp på hund av samma varg eller vargpar eller minst fyra dokumenterade angrepp på hund av samma familjegrupp.

• Vem är beredd att släppa den fjärde hunden i ett vargrevir där tre hundar redan angripits?

– Det är naturligtvis inte många som gör det. Och jag kan tycka att de där kriterierna behöver ses över, säger Joel Isensköld.

I praktiken är det i dagsläget svårast för de län som har de högsta koncentrationerna av varg att få skyddsjakt beviljad. Detta eftersom det många gånger är i det närmaste omöjligt att peka ut vilken den skadegörande vargindividen är. Stammen är helt enkelt för tät för att man ska kunna hålla individkoll.

– Kriterierna för skyddsjakt borde också ses över. Jag tycker till exempel att man borde följa efter regelverket för licensjakten på varg och plocka bort hela vargrevir där det uppstår mycket skador. Att, som nu, skjuta en varg och sedan utvärdera om det blivit bättre kan leda till att det blir en onödigt hög skadebild innan den skadegörande individen är borta, säger Joel Isensköld.

Regeringsuppdrag

2015 fick Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag i syfte att utveckla skyddsjakten på varg. I sin rapport föreslog Naturvårdsverket sedan att Viltskadecenters rekommendationer skulle ses över. Verket föreslog även en differentierad skyddsjakt där det skulle krävas färre skador i vargtäta områden för att få skyddsjakt beviljad.

• Är det här något länsstyrelsen beaktar när myndigheten fattar beslut i skyddsjaktansökningar?

– Nej. Viltskadecenters kriterier har inte ändrats och det andra, om en differentierad skyddsjakt, är ett förslag i en rapport. Det är inget Naturvårdsverket slagit fast i sina riktlinjer för skyddsjakt och därför är det heller inget vi beaktar, säger Joel Isensköld.

På papperet tycks det vara betydligt enklare att få skyddsjakt på varg beviljad i till exempel Stockholms län jämfört med Gävleborg. Där har sju ansökningar resulterat i fyra skyddsjaktbeslut och två fällda vargar.

• Hur ser du på det?

– Samtliga länsstyrelser följer samma kriterier när myndigheterna fattar beslut om skyddsjakt på varg. Jag vill tro att vi även gör samma bedömningar. Men det kan naturligtvis bli ett väldigt högt tryck mot länsstyrelsen från människor och media i tätbefolkade områden, säger Joel Isensköld.