I början av november lade EU-kommissionen fram förslaget om utökat förbud mot blyhagel, vilket Svensk Jakt tidigare rapporterat om.

Skarpt förslag om utökat förbud mot blyhagel

I dagarna har det i annan jaktmedia rapporterats om att det inte kommer att bli någon debatt om denna fråga.

Det är en sanning med stor modifikation.

Debatt om frågan kommer det visst att bli i EU-parlamentet, men först längre fram.

Tomas Tobé (M).

– Att säga att ’EU-politikerna i parlamentet inte ens vill försöka ingripa’ är direkt felaktigt. Vi moderater värnar svenska jägare och sportskyttar och eftersom förslaget riskerar drabba hundratusentals vapenägare i Sverige vill vi vara förberedda och välunderrättade innan vi diskuterar frågan, säger EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M) till Svensk Jakt.

– I dag finns inte ens ett konkret förslag på bordet. Vi välkomnar en debatt längre fram och kommer då ta tillfället att lyfta de problem som förslaget kan innebära. Under processen följer vi så klart frågan noga.

Så ser gången ut

Gången för hur sådana här frågor hanteras är inte helt enkel att förstå, men så här ligger det till:

I nuläget behandlas EU-kommissionens förslag om utökat förbud mot bly av medlemsstaternas experter i den så kallade Reach-kommittén, i vilken även kommissionen finns med.

Den 19 november hölls i Bryssel ett första möte i Reach-kommittén. En av knäckfrågorna i hanteringen av just denna fråga handlar om hur begreppet våtmark ska definieras. Medlemsstaterna ska nu inkomma med skriftliga kommentarer till EU-kommissionen senast den 5 december.

Därefter väntas EU-kommissionen återkomma med ett modifierat förslag till Reach-kommittén.

Medlemsstaternas experter i Reach-kommittén skulle kunna rösta om förslaget tidigast i februari 2020, men om mer tid behövs för diskussioner kan omröstningen ske senare.

Acceptera eller förkasta

När Reach-kommittén är färdiga med förslaget skickas det till rådet och parlamentet som har cirka tre–fyra månader på sig att antigen acceptera eller förkasta förslaget.

Om rådet eller parlamentet motsätter sig förslaget, motiverar de varför och förslaget ska inte antas. I så fall får kommissionen förelägga Reach-kommittén ett ändrat utkast till åtgärder eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Om varken parlamentet eller rådet har motsatt sig förslaget, ska det antas av kommissionen och kan då träda ikraft.

Det är alltså under denna process som parlamentet har ett konkret förslag att diskutera.

Det vill säga: det är då det kommer att bli en debatt om blyfrågan i EU-parlamentet.

Muntligt förslag från ID-partigruppen

Hur såg då bakgrunden ut till måndagens omröstning i EU-parlamentet? Jo, så här:

Förslaget om att den här veckan debattera blyfrågan i EU-parlamentet lämnades muntligen av partigruppen Identitet och Demokrati (ID) strax innan förhandlingarna skulle inledas i måndags. Det fanns inget skriftligt underlag, varför kommissionen inte kunde svara – och var inte på plats.

Partigruppen Identitet och Demokrati (ID), som består av 73 ledamöter från EU-skeptiska och invandringskritiska partier. I gruppen sitter bland andra Marine Le Pens parti Nationell samling i Frankrike, AfD i Tyskland, Sannfinländarna, Dansk Folkeparti och italienska Lega Nord. Inga svenska partier ingår i ID-gruppen.

En majoritet av partigrupperna i EU-parlamentet har som generell policy att inte stödja initiativ från ID-gruppen – oavsett vad frågan gäller.

Det betyder att andra partigrupper mer eller mindre automatiskt röstar emot ID-förslag till debatt, vilket alltså skedde även denna gång.

Debatt senare

Samtliga närvarande svenska EU-parlamentariker utom en röstade nej till förslaget. Den ende svenske EU-parlamentsledamot som i måndags röstade för förslaget om blydebatt denna vecka var Charlie Weimers (SD).

Men debatt om blyfrågan kommer det alltså bli i EU-parlamentet ändå – någon gång efter februari.