Så här ser robotgrävlingen Elvis ut ”naken”, utan skinn på kroppen. Före träning kläs lådan med ett färskt grävlingskinn. Foto: Jan Johansson

– Utredningen kommer att sätta det här på sin spets. Det passar ju bra då vi av vår stämma fått uppdraget att studera om det kan fungera med mekanisk grävling, säger Jan Johansson, ordförande i Svenska Grythundklubben.

Han ser flera fördelar med att använda en robotgrävling i stället för levande grävling.

– Man kan anpassa träningen efter hunden och är inte bunden av att en grävling bara får sitta i kitteln i en timme. Många gånger ligger den dessutom bara och sover. Hundar som inte skäller på levande grävling som bara ligger, de går igång på det här, säger han.

Vanligen kan man träna fyra–fem hundar på en timme med levande grävling, sedan måste grävlingen bytas mot en annan. Med roboten kan en hund träna så länge det behövs. En prototyp är framtagen och testas nu i träningssammanhang.

Jobba dynamiskt

Robotgrävlingen kan styras så att hunden lär sig att jobba dynamiskt.

– Jag vill kunna jaga med hunden och se att den jobbar klokt. När grävlingen närmar sig gallret ska hunden backa och vice versa, säger Jan Johansson.

Första hunden som tränats på alternativt sätt i provgrytet på Öster Malma, har nu klarat sitt grytanlagsprov på levande grävling. Foto: Jan Johansson

Han har själv en ung tysk jaktterriertik som han uteslutande har tränat på robotgrävling, eftersom han har 25 mil enkel väg till närmaste gryt med levande grävling. Tiken klarade nyligen sitt grytanlagsprov.

– På Elmiamässan har vi använt en mekanisk grävling för att visa hur grytträning går till. Hundar som klarat anlagsprov tidigare har visats upp med den. Jag tror inte att hunden upplever någon skillnad, säger Jan Johansson, som tycker att träningen blir mer effektiv än med levande grävling.

Även i Danmark

I Danmark har myndigheterna stoppat grytträning och -prov med räv (man använde inte grävling där).

– Vi har med spänning noterat utvecklingen i Danmark, där man testar en variant med mekanisk räv. Jag anser att det skulle vara bra med ett erfarenhetsutbyte, vi har säkert gjort olika reflektioner och har lite olika vinklar på hur mekaniken ska fungera, säger Jan Johansson.

Just nu håller klubben på att utveckla prototypen så att tränaren har bättre möjligheter att styra grävlingens beteende. I lådan sitter också en högtalare med bluetooth som ska simulera grävlingens morrande genom en ljudfil som spelas upp via en smartphone.

Färskt skinn

Robotgrävlingen kläs på ”kroppen” med ett färskt skinn för vittringens skull och har ett torkat skinn från grävlinghuvud, för att det ska hålla. I framtiden kan man också tänka sig att ta fram en roboträv.

– Den stora gruppen jägare som rasklubbarna gärna vill ha in, de kommer inte till ett anlagsprov på grävling för de vill bara släppa på räv. Det här gagnar alla aktuella raser och borde vara rena drömmen för rasklubbarna, säger Jan Johansson.

– Vi kan lasta roboten och ett mobilt provgryt på ett släp och köra runt till landets jaktvårdskretsar för träning. Det skulle innebära många fler skulle kunna träna sin hund, oavsett om de ska jaga eller bara vill aktivera sin hund.

I höst kommer prototypen att åka på en liten rundtur där det saknas provgrytanläggningar i övre norra området.

Framtidens prov

I förlängningen kan han också tänka sig att grytanlagsproven görs med robotgrävling. Men måste noggranna tester göras så man säkert vet att det fungerar i provsituationen.

– Nuvarande grävling Elvis är en prototyp och vi lär oss hela tiden. Nästa steg är att pröva om de som klarat anlagsprovet fungerar på Elvis, säger Jan Johansson.

Grythundklubben vill utveckla verksamheten i provgryt för att möjliggöra mer träning och att hundar ska kunna gå fler prov. Enligt nuvarande regler får en godkänd hund inte starta på grytanlagsprov igen. Den får heller inte träna i konstgryt mer. Med robotgrävling kan det bli ett helt annat läge.

– Man kan skapa en bruksmerit för provgrytet i syfte att skapa värde för de som inte jagar, och ett brukschampionat, men det beslutet äger rasklubbarna och utgör bara ett förslag från oss, säger Jan Johansson.

”Det här är framtiden, jag ser bara fördelar.”

En annan aspekt, med självklar koppling till den kommande myndighetsutredningen, är den djuretiska:

– Det känns inte modernt att en grävling lever i hägn i 10–15 år, blir uppgrävd och skälld på av hundar en timme i veckan. Vad är det för ett liv? Det här är framtiden, jag ser bara fördelar, säger Grythundklubbens ordförande Jan Johansson.