Som Svensk Jakt nyligen kunde berätta har länsstyrelsen i Norrbotten även i år tagit flera beslut om skyddsjakter på björn utan att naturbevakare varit på plats. Vid ett par tillfällen, då naturbevakare var på plats, blev det avslag på en samebys ansökningar om skyddsjakt eftersom det inte fanns ren i området.

Jägareförbundet Norrbotten har nu skickat en skrivelse till länsstyrelsen. Där står följande att läsa:

”Det som nu också oroar oss är att vi i år, liksom var fallet vid den omfattande skyddsjakten 2017, ser att de snabba besluten innebär att det vid ett flertal fall fattats på grunder som, enligt vår uppfattning, inte ligger i linje med Länsstyrelsens egna riktlinjer. Man beslutar om skyddsjakt utan att egen personal har bekräftat uppgifterna, det är den skadelidande samebyn som med hjälp av mobilbilder ansöker om och får tillstånd till skyddsjakt. Hur andra lämpliga åtgärder har utretts framgår inte.”

En individ i taget

Vidare menar Jägareförbundet Norrbotten att länsstyrelsen beviljar skyddsjakt på ett flertal björnar trots att riktlinjerna säger att man ska ge skyddsjakt på en individ i taget och sedan utreda effekterna av utförd jakt.

Vid något tillfälle har skyddsjakt också getts utifrån att björnspår har konstaterats i områden där renarna förbereder kalvning.

”Då inga jaktförsök eller slagna renar nämns i ansökan så ser vi detta som en beståndsreglerande skyddsjakt och inte skyddsjakt på skadegörande individer. Att inte tillåta björn överhuvudtaget i renens kalvningsområde innebär att stora delar av Norrbotten måste betraktas som frizon där björn inte alls får förekomma, är detta ett mål med förvaltningen”, undrar Jägareförbundet som även vill ha svar på frågan varför länsstyrelsen inte i första hand beviljar jakt på ungarna i en familjegrupp då forskning visar att det är hona med fjolårsungar som är det största problemet vad gäller renpredation?

Vidare önskar Jägareförbundet ett klargörande om länsstyrelsen anser att licensjakt ska vara grunden i förvaltningen av björn eller om det är skyddsjakterna som ska styra förvaltningen.

Mikael Samuelsson, jägarrepresentant i viltförvaltningsdelegationen, menar att licensjakt ska utgöra grunden i björnförvaltningen och inte skyddsjakter. Foto: Lars-Henrik Andersson

– För Jägareförbundet är det självklart att licensjakt ska vara grunden och skyddsjakter genomförs då andra lämpliga lösningar inte lyckas. Björnforskningen har, genom försök genomförda i Norrbotten, visat att en lämpligt utformad licensjakt på hösten som reglerar beståndet av björn har lika bra effekt som skyddsjakter under våren, säger Mikael Samuelsson, jägarrepresentant i viltförvaltningsdelegationen i Norrbotten och tidigare ordförande i Jägareförbundet Norrbotten.

Inte emot skyddsjakt

Han menar att Jägareförbundet inte är emot skyddsjakt men att det finns en oro över att licensjakt mer ses som ett tillägg till skyddsjakterna.

– Björnstammen har beräknats två gånger i länet via spillningsinventering. 2010 beräknades björnstammen till 760 individer och efter inventeringen 2016 beräknades stammen till drygt 500 individer. Värt att notera är att björn-obsen har visat en stigande trend 2017 och 2018 och nivån på björnobsen är idag tillbaka på den nivå vi hade 2010. Att bygga förvaltningen och beräkningarna enbart på senaste DNA-inventering är då inte korrekt utan senaste fakta måste vägas in i detta, säger Mikael Samuelsson.

Jakt på 30 björnar

Enligt länsstyrelsen finns ett möjligt jaktuttag på cirka 30 björnar i Norrbotten, baserat på bland annat spilningsinventeringen från 2016 som visade att det fanns lite drygt 500 björnar i Norrbotten. För fjolåret innebar det att 16 björnar fick fällas under licensjakt eftersom 14 björnar var fällda under skyddsjakt på våren. Året innan, 2017, avlivades 42 björnar i Norrbotten under skyddsjakt. Det blev då ingen licensjakt på hösten och med länsstyrelsens beräkningar var det alltså frågan om ett överuttag på 12 björnar. Med den här beräkningsmodellen skulle det alltså innebära att det får skjutas 14 björnar i Norrbotten till hösten eftersom 16 redan fällts under skyddsjakt nu i vår.

Men Jägareförbundet menar att det finns utrymme för en högre kvot.

– Björnobsen visar på en uppåtgående kurva och vi ligger nu nästan i paritet med 2010 års nivå då björnprojektet konstaterade att det fanns omkring 760 björnar i Norrbotten. Att bygga förvaltningen och beräkningarna enbart på senaste DNA-inventering är inte korrekt utan senaste fakta måste vägas in i detta, säger Mikael Samuelsson.

Nytt björnmål

I morgon tisdag kommer det att hållas en så kallad workshop på länsstyrelsen inför arbetet med ett nytt förvaltningsmål för björnstammen i Norrbotten.
Inför det arbetet har Jägareförbundet Norrbotten skickat in ett dokument till länsstyrelsen som innehåller flera punkter med förslag vad gäller björnförvaltningen. Bland annat föreslås en modell där länet delas in i tre förvaltningsområden.

”Med detta skulle framför allt de kustnära, befolkningstäta områdena i länet kunna genomföra en planerad och förutsägbar förvaltning oavsett läget i inlandet.”
Vidare vill Jägareförbundet att man ser över vem som ska genomföra skyddsjakter och hur de björnar som ändå fälls vid dessa ska kunna tas tillvara.
”Dagens regler där ingen kan tillgodogöra sig skyddsjagade björnar strider mot jägares och allmänhetens uppfattning om vikten att tillvarata våra naturresurser på ett etiskt sätt. Detta beslut ligger på länsstyrelsenivå att ta vilket också bör göras.”

Kommer att diskuteras

Britta Wännström, chef för naturmiljöenheten vid länsstyrelsen i Norrbotten, säger att hon tagit del av Jägareförbundets skrivelser och att den skrivelse som rör björnförvaltningen kommer diskuteras i morgon då viltförvaltningsdelegationen har sammanträde.

– Den andra skrivelsen kommer vi svara på senare, nu när skyddsjakterna klingat av. Vi bedömer att vi följer riktlinjerna och vi är en myndighet och ska följa lagstiftningen vilket vi också gör, säger hon.