För tio år sedan byggde Anders Källestedt från Kolbäck i Västmanland en stuga i Hamra i Härjedalsfjällen. Valet av plats för stugbygget baserades till stor del på jaktmöjligheterna på statens marker i närområdet.

Men några jaktmöjligheter har det inte varit tal. Särskilt inte på senare år.

– Vid ett tillfälle de senaste fyra åren har jag haft möjlighet att jaga ripa i närheten av stugan under ripjaktens första månad, säger Anders Källestedt.

– Jag trodde att det skulle bli bättre när regeringen beslutade att boende i Sverige skulle ha förtur under ripjaktens tre första veckor. Men tyvärr är det bara en papperskonstruktion. Åtminstone här i Härjedalens och Bergs kommun, fortsätter han.

”En gång, för fyra år sedan, hade jag tur i lottningen och kom åt jakt inte så långt från stugan.”

I den södra delen av Jämtlands län tillämpas ett så kallat kvotsystem där maximalt fem jägare får jaga inom ett och samma område under samma dag. Dessutom måste varje jägare som vill jaga under ripjaktens tre första veckor delta i en utlottning där de först dragna jägarna också får välja jaktområde först.

Deltar man inte i utlottningen kan man heller inte jaga ripa under denna period.

– En gång, för fyra år sedan, hade jag tur i lottningen och kom åt jakt inte så långt från stugan. Men övriga år har jag tvingats åka många mil till norra Jämtland för att jaga ripa, säger Anders Källestedt.

”Varför finns kvotering och lottning kvar?”

Han är mycket kritisk till att länsstyrelsen behåller såväl kvotområden som lottning. Detta trots att jägare utan närmare koppling till Sverige inte längre får jaga ripa på statens marker under jaktens tre första veckor.

– Varför finns kvotering och lottning kvar? Om man hävdar att det kan bli en för stor tillströmning av jägare så är det i så fall bara spekulationer, ingen vet ju det så länge kvoteringssystemet kvarstår.

Och lägg dessutom till att länsstyrelsen i Jämtland avlyser stora områden för småviltjakt på grund av septemberjakten på älg.

– Jag bor inte i Härjedalen så jag är inte där jämt. Men då jag jagat småvilt i Härjedalen har jag aldrig sett en älgjägare.

– Jag har en gång hört en älghund, men då hade jag pratat med jaktledaren dagen före så jag visste att det skulle jagas älg i området. Området var inte avlyst och jaktledaren gav mig klartecken att gå upp på fjället och jaga ripa.

”Då jag jagat småvilt i Härjedalen har jag aldrig sett en älgjägare.”

Anders Källestedt menar att några ripjägare på fjället inte kan leda till besvärande intrång för älgjägarna.

– När länsstyrelsen avlyser småviltjakten på grund av älgjakt är det som att sila mygg och svälja kameler. Jämför mängden ripjägare med övrigt friluftsliv på renbetesfjället, det är ju ingenting.

Ingen förståelse hos länsstyrelsen

Han har även vid flera tillfällen kontaktat länsstyrelsen Jämtland.

– Jag har berättat om min situation med ett fjällboende vars värde för mig är ordentligt devalverat. Jag har ifrågasatt kvarvarande kvotering med hänsyn till nya förtursregler och forskning samt utförda avlysningar då jag personligen aldrig har upplevt någon konflikt med renskötsel.

Men Anders Källestedt har mötts av kalla handen av länsstyrelsen.

– Tyvärr måste jag säga att bristen på förståelse hos länsstyrelsen är öronbedövande.

”Det går så här när regelverken är för otydliga.”

Han efterlyser enhetliga regler kring småviltjakten på statens marker i hela landet.

– Det går så här när regelverken är för otydliga. Nu kan olika myndigheter göra sina egna tolkningar som gör att villkoren är helt olika för de enskilda Norrlandslänen.

Eget regelverk

Men till vidare tvingas han fortsätta delta vid ripjaktslottningar och förmodligen även i höst jaga långt ifrån den stuga han investerade i för tio år sedan.

– Det är surt. Jag har köpt tomt och byggt en stuga på en plats i fjällvärlden som är noga utvald bland annat för att jag ska kunna jaga. Nu kan jag inte det på grund av länsstyrelsen Jämtlands egenhändigt ihopsnickrade regelverk, säger Anders Källestedt.