Enligt förvaltningsrätten kan beslutet om skyddsjakt i Jijnevaerie sameby närmast liknas vid en populationsbegränsande licensjakt, och det är inte ett giltigt skäl för skyddsjakt. Länsstyrelsen har inte på ett tillräckligt tydligt sätt dokumenterat skadebilden, vilket enligt förvaltningsrätten krävs för att uppfylla de höga krav som ställs för skyddsjakt på järv.

Föreningen Nordulv och Svenska Rovdjursföreningen påtalar även att järven inte uppnått gynnsam bevarandestatus, gybs, på 600 djur i den svenska populationen.

Förvaltningsrätten går på de klagandes linje, men det är värt att notera att länsstyrelsen gör en delvis annan tolkning av den svenska järvens status.

Långt över GYBS

I en inlaga hävdas att järvstammen med råge överstiger gybs, och att gränsen på 600 järvar nåddes redan 2017.

Under förra året fanns det enligt länsstyrelsen i Jämtland 124 järvföryngringar i landet, som tillsammans gav 777 järvar.

– Det är inte vi som hävdar det, det är Naturvårdsverket som har fastställt att det under 2018 inventerades 124 järvar i Sverige. Med den vedertagna omräkningsfaktorn på 6,27 ger det 777 järvar i Sverige vilket är långt över gynnsam bevarandestatus på 600 järvar, säger Emma Andersson, vilthandläggare vid länsstyrelsen i Jämtland.

Förvaltningsrätten bedömer att det i den siffran ryms en viss osäkerhet, och det kan förklaras av inventeringsmetoden för järv.

Populationen beräknas på ett genomsnitt över tre år, och det innebär att även inventeringarna 2016 och 2017 ingår i beräkningen.

Trots att 2016 var ett erkänt dåligt inventeringsår påverkar det bilden av järvens status.

Kan bli jakt

Med en lyckad inventering under årets säsong kan möjligheten till licensjakt på järv öppnas.

– Vi ser att järvstammen ökar kraftigt i skogslandet, säger Emma Andersson.

Skyddsjakten på fyra järvar i Tåssåsens sameby tillåts fortsätta.

Där anser förvaltningsrätten att länsstyrelsen på ett bättre sätt dokumenterat de skador järv har orsakat samebyn.