Jaktens och viltets historia stod i centrum när Skogshistoriska sällskapet tillsammans med Jägareförbundet arrangerade ett seminarium på Öster Malma på torsdagen.
Historia behöver inte alls vara tråkigt. Jaktens och viltets dåtid är inget undantag. Viltforskaren Kjell Danell lockade till många skratt när han kopplade ihop dagens intresse för viltkött med smakomdömen hämtade från 1600-talet och framåt.
Så fick till exempel de många deltagarna veta att berguv smakar som oxkött, att fjällpipare har det läckraste köttet av alla fåglar och att lommen är oätlig. Trana gick att äta, helst som soppa till konvalescenter.
Vad gäller däggdjurens smaklighet fanns liknande omdömen från forna tiders husmödrar. Bäver smakade asp, vissa tyckte att rävköttet var gott och älgens bidrag till hushållet var inte oväntat förträffligt.
Björn hade smak av svinkött och lodjuret liknades vid gödkalv. Vad järvköttet beträffar höjdes emellertid ett varnande finger – olidlig smak, men kunde ätas.
Danell gav också några tips till smakförbättrande åtgärder. Att grävlingkött blir godare om det får ligga i en hink med vatten och hö i några dagar, kan ju någon tycka vara värt att prova.

Fällfångst och noanamn
Roger Bergström och Kjell Danell står bakom boken Vilt, människa och samhälle som ger en bild av viltet som resurs i dagens samhälle. Med tillägget Återblick är man nu i full färd med att samla material till ytterligare en bok där jaktens och viltets historia belyses, av dem själva men också av andra författare.
En del av vad de så här långt samlat på sig av forna tiders jakt och fångst fick de närmare 60 deltagarna ta del av. Så berättade Kjell Danell om jaktmetoder, den viktiga fällfångsten och vilka redskap som användes.
Roger Bergström gjorde ett svep över noanamn på fåglar och däggdjur och belyste problemen som forskarna ställts inför när det gäller artindelning.
Staffan Thorman talade om hundens stora betydelse för forntida jägare, och om hur våra olika jakthundraser växt fram, medan tidigare jaktvårdskonsulenten Göran Bergman tog med publiken på en intensiv resa genom Gustaf Schröders liv och stora författargärning, som faktiskt påbörjades först när Gustaf var 64 år gammal.

Kvinnor och vapen
Jägareförbundets Christina Nilson-Dag berättade om kvinnor i jakten som uppmärksammas så mycket i nutid, men där hon genom att hänvisa till arkeologiska utgrävningar kunde visa att kvinnor tog del i jakten redan i förhistorisk tid.
Efter överflyttning till slottet fick kännaren av jakthistoriska artefakter Sven Lord tillfälle att dela med sig av sina breda kunskaper. Inte oväntat fick olika typer av vapen, flintlås, stiftantändning och den första repeterstudsaren, störst uppmärksamhet.
Dagen avslutades som sig bör, med att Sven Lord i tidsenliga kläder sköt svartkrut så det ekade mellan byggnaderna i slottsträdgården.