För lite drygt tre månader sedan rasade skogsbränderna som värst i Sverige. Bara i de tre bränderna runt Kårböle i Hälsingland förstördes skog för ett värde av ungefär 900 miljoner kronor.

Markägarna och jägarna inom Långskogen-Gammelvallens viltvårdsområde drabbades hårt av branden i Enskogen. Av områdets 5.200 hektar förstördes ungefär 4.000 hektar. Och förutom att jaktmarkerna gick upp i rök förstördes även slakteri och samlingsplatsen för jaktlaget.

Bild tagen i samband med släckningsarbetet av skogsbränderna i Kårböle. Foto: Anders Johansson

I mitten av augusti, bara en vecka efter att bränderna släckts, besökte Svensk Jakt Långskogen-Gammelvallens viltvårdsområde och träffade områdesordförande och jaktledare Tor Lindqvist.

Det stod då klart att höstens älgjakt skulle ställas in. Chocken och sorgen av allt som förlorats i lågorna låg som en svart, sotig filt över hela bygden.

– Det klart att livet i markerna kommer tillbaka. Men just nu känns det ganska hopplöst, sa Tor Lindqvist, den gången.

Foto: Anders Johansson

De mänskliga tragedierna och det förlorade ekonomiska värdet går inte alltid att ersätta. Men ett ljus i tunneln är att naturen repat nytt mod och redan nu spirar livet åter i de sotsvarta markerna.

För vare sig Tor Lindqvist eller någon annan kunde för tre månader sedan tro att brandområdena nu upplever vad som nästan kan beskrivas som en älgexplosion.

Den ordinarie älgjakten i oktober ställdes mycket riktigt in i området. Ingen såg några förutsättningar för en meningsfull jakt där och då.

Men sen kom samstämmiga rapporter om att det sågs allt fler älgar inne i brandområdena. Det gjorde att Långskogen-Gammelvallen en månad senare ändå beslutade sig för att provjaga älg.

Tor Lindqvist. Foto: Olle Olsson

Så förra lördagen, den 10 november, var det dags för älgpremiär. Och det blev en premiär att minnas.

– Vi sköt fem älgar på en gång. Sedan var vi tvungna att bryta. Vi har hyrt plats i ett slakteri några mil härifrån och behövde ta rätt på älgarna innan vi kunde jaga mer, berättar Tor Lindqvist.

”Vi visste att det så småningom skulle bli mycket älg i de här områdena. Men att det skulle vara det redan nu trodde vi aldrig.”

Och nu, efter två helgers jakt, har nästan två tredjedelar av områdets älgtilldelning fyllts. Och dessutom är kalvandelen betydlig högre än vad den normalt brukar vara på de här markerna.

– Vi visste att det så småningom skulle bli mycket älg i de här områdena. Men att det skulle vara det redan nu trodde vi aldrig.

Och det är inte bara till det här branddabbade området som älgarna hittat tillbaka.

– Det verkar vara en gemensam bild från fler jaktlag som jagar inom brandområdena. Samtliga lag verkar ha förvånansvärt gott om älg. Och de har dessutom ovanligt gott om kalv.

Bara en vecka efter bränderna släcktes sågs de första björkskotten. Foto: Olle Olsson

Att det finns älg är naturligtvis positivt. Men att jaga i det eldhärjade området är väldigt speciellt. Allemansrätten är undantagen och vem som helst får inte ens vistas i brandområdet.

Men att jaga är tillåtet och där vandrar man i till synes döda spökskogar där det lika plötsligt som oväntat ändå finns en lite yta som klarat sig bättre, där växtligheten frodas. Och även där det brunnit hårt har det kommit upp örter och skott. Dessbättre har också det mesta av sotet sjunkit ner i marken och det är inte allt för besvärligt för älgar och hundar.

Skogsmaskinerna går dygnet runt i de brandhärjade områdena. Foto: Olle Olsson

Förutom att livet i alla fall vissa delar spirar pågår en febril aktivitet bland skogsentreprenörer som tar hand om allt virke som eldhärjats. För varje dag, dygnet runt bildas därför nya, gigantiska hyggen inom brandområdena.

– Det är knappt jag känner igen mig, fast jag jagat här sedan 1970, säger Tor Lindqvist.

Även om älgjakten nyss kommit igång för Långskogen-Gammelvallen är det inte mycket jakt kvar i år. Tilldelningen kan snart vara fylld, annars brukar snön sätta stopp när vi kommer in i december. Därför är det dags att blicka mot nästa års älgjakt. För den kommer inte att ställas in.

”Det är knappt jag känner igen mig fast jag jagat här sedan 1970.”

– Vi har mycket att göra inför nästa år. Ett nytt slakteri ska byggas och vi måste bygga nya älgpass där de gamla har brunnit upp. Och vi behöver flytta många pass. Det som förut var skog kommer att bli hyggen. Det ställer nya krav på säkerheten när markerna förändras så mycket.

Något vinterfoder för älg att tala om finns inte i de eldhärjade områdena för såväl bärris som det mesta av ungskogarna är uppbrända. Foto: Olle Olsson

Men att det finns älg i markerna ger energi inför stundande arbetsdagar i jaktlaget.

– Vi förväntar oss några år där vi kommer att få väldigt gott om älg. När grönskan tar fart på riktigt i de brända områdena kommer det bli väldigt bra foder för älgarna, säger Tor Lindqvist.

Massor av skog har förstörts av flygplanens vattenbombningar. Foto: Olle Olsson

Det är ett väldigt bra skogsfågelår i år. Så också i de branddrabbade områdena i Kårböle. Foto: Olle Olsson