Jaktlagsutredaren Håkan Larsson med stöd av sekreterarna Nina Nordengren och Jens Andersson tycker att problemen med vildsvin är så stora att ytterligare åtgärder behövs för att begränsa stammen trots att jägarna under det förra jaktåret visade att man med intensivare jakt kan begränsa stammen och skadorna. På många håll i landet har vildsvinsstammen i det närmaste halverats.
– Men lokalt är det fortfarande stora problem, säger utredaren Håkan Larsson.
Han motiverar också de föreslagna åtgärderna med att kostnaderna för trafikolyckor där vildsvin är inblandade är väldigt stora för samhället.
Och han får stöd av landsbygdsministern.
– Det är bra om jägarna kan begränsa stammen, men lokalt är det fortfarande stora problem, det är i alla fall de signaler jag får från bland annat Kronoberg, sade Eskil Erlandsson alldeles efter presskonferensen då utredningens förslag presenterades.

All utfodring kan stoppas
Utredningens huvudlinje är att all utfodring under vegetationsperioden helt ska förbjudas för att inte stammarna ska växa onaturligt. Även under övrig tid kan utfodring stoppas genom länsstyrelsebeslut, om inte jägare och markägare kan komma överens genom samråd. Och om överträdelser sker, vad händer då?
– Då kan länsstyrelserna mot vite förbjuda utfodring, säger sekreteraren och juristen Nina Nordengren.
Utredningen föreslår att Naturvårdsverket eller en ny viltmyndighet ska få skriva föreskrifter som i detalj anger hur mycket foder som ska anses vara utfodring respektive avledande utfodring för att styra vildsvin bort från åkrar och vallar. Dessa föreskrifter ska också ange hur mycket foder som får användas på en åtel.

Förenkla användning av åtelkameror
För att förenkla bevakningen av vildsvinsstammarna och därmed effektivisera jakten ska man kunna sätta upp så kallade åtelkameror lagligt genom att till länsstyrelsen anmäla att man gör det och var. Men kameraövervakningen får bara ske mellan klockan 18 och klockan sex, alltså under de mörka timmarna för att inte människor ska hamna på bild.
– Det är ett krav från datainspektionen, förklarade Håkan Larsson.
Om tekniken med tiden utvecklas så att åtelkameror automatiskt låter bli att ta bilder av människor, eller automatiskt raderar sådana bilder, då ska man inte heller behöva anmäla till länsstyrelsen att man satt upp en kamera.
Utredningen bedömer att det i dag finns 10.000 eller fler åtelkameror ute i naturen, men bara ett fåtal med tillstånd till privatpersoner. Genom anmälningsförfarandet ska priset sänkas till 700 kronor jämfört med dagens 3.700 kronor för en tillståndsansökan.

Ingen utökad jakträtt för arrendator
Det blir ingen utökad jakträtt för jordbruksarrendator enligt förslaget.
– Arrendatorerna har heller inte krävt det, säger Håkan Larsson.
Utredningen har arbetat ihop med en expertgrupp på tio personer där även Jägareförbundet varit representerat. Förbundet har avlämnat ett särskilt yttrande där man bland annat vänder sig mot att länsstyrelserna ska kunna förbjuda utfodring och att det ska finnas exakta regler för hur mycket foder en åtel och en avledande utfodring ska få innehålla.