Det var ingen trevlig syn som mötte eftersöksjägaren Bengt Håkansson när han avlivade en skadad älg i Fritsla i Marks kommun.
I älgens svalg fanns fullt med larver från nässtyngflugan. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har nyligen gått ut med en uppmaning till eftersöksjägare att hjälpa till att rapportera eventuella upptäckter av nässtyngelarver. SVA vill nämligen kartlägga var nässtyngelarven finns i landet.

Störst chans upptäcka
Eftersom det är eftersöksjägarna som fäller älg den här årstiden har de också störst chans att upptäcka och rapportera eventuella fynd. Detta eftersom nässtyngflugan är aktiv på sommaren.
Knappt hade mejlet från SVA gått ut till eftersöksjägarna via nationella viltolyckorådet, förrän det första fyndet rapporterades in.
Det var Bengt Håkansson i Frilsta som gjorde upptäckten efter att ha skjutit en trafikskadad älgko.
– Vi sågade isär huvudet på älgen och det var fullt med larver i näshålan och dess kanaler och svalget. Älgen kan inte haft det lätt när den skulle äta. Jag har aldrig sett något liknande förut, säger Bengt Håkansson till svensk Jakt.
Han berättar att han tyckte älgen såg lite nedgången ut.
– Jag har sett flera älgar den senaste tiden som jag tyckt sett lite tunna ut, säger Bengt Håkansson.
På SVA har cirka 50 fall noterats sedan 1975, hos enstaka älgar som obducerats under våren eller sommartid.

Specialiserad på älg
– Älgens styngfluga är specialiserad att hitta just älg för att deponera larver i mun eller nos, så där flugan finns kan älgar drabbas. Älgar dör inte av fluglarverna. Larverna är parasiter som stjäl näring från älgen för att växa till. Stora mängder larver kan i sällsynta fall tänkas störa passagen av foder i svalget, men andra parasiter som löpmagsmask eller piskmask i mag-tarmkanalen är troligen allvarligare för älgens hälsa, säger Erik Ågren.
Flugan har kommit in i Sverige norrifrån, från Finland där den rapporterades första gången 1910. I slutet av 1800-talet noterades den blad annat i Ryssland.
– I Norrbotten har den funnits sedan åtminstone 1975, och sedan spridit sig sakta söderut. Södermanlandsfynd från 1990-talet, och nu enstaka fall i södra delar av landet, ända ner till Skåne. En karta med noterade svenska fall kommer att läggas ut på SVA:s webb nästa vecka, säger Erik Ågren.