Jägarna i västra Blekinge kan jaga älg, men utan en fungerande styrning i förvaltningsområdet blir älgstammen lidande. Foto: Jan Henricson

Krisande älgförvaltning i Blekinge

Älgförvaltningsområde Blekinge Väst saknar en fungerande ledning sedan markägarnas representanter i älgförvaltningsgruppen hoppat av sina uppdrag. Något som är mycket olyckligt för viltförvaltningen, kommenterar Peter Nilsson, ordförande i Jägareförbundet Blekinge.

När jägarnas och markägarnas representanter i älgförvaltningsgruppen för Blekinge Väst inte kom överens om förvaltningsmålen valde markägarnas representanter att lämna sina uppdrag.

Från flera håll vittnas om att personkemin i gruppen inte fungerat. Att markägarsidan ville öka avskjutningen till nivåer som jägarna ansåg skulle ödelägga älgstammen, samt att förvaltningsplanen ändrades utan att frågan behandlats på något möte.

 

Lucka i lagen

Ulf Rosander på länsstyrelsens viltavdelning vill inte peka ut någon skyldig, utan konstaterar bara att gruppen inte längre fungerar och att markägarsidan inte lyckats nominera några nya företrädare.

– Ett problem är att lagstiftaren inte funderat på vad man ska göra om den här situationen uppstår. Naturvårdsverket har inte heller något i sina föreskrifter, och för vår del har det gällt att laga efter läge, säger Ulf Rosander.

 

Ettårsplaner

Det innebär att länsstyrelsen har fått utföra arbetet som skulle skett i älgförvaltningsgruppen.

– Vi upprättar ettårsplaner för att inte låsa en kommande grupps arbete, vi tar in inventeringsresultaten och planer från skötselområdena och vi gör en tilldelning, säger Ulf Rosander.

Sammanfattningsvis kan man säga att det fungerar, men utan den lokala förankringen och uppföljningen blir det inte bra.

 

Katastrof för älgen

Jägareförbundet Blekinges ordförande Peter Nilsson, som själv är markägare och jägare inom förvaltningsområde Väst, går så långt att han kallar situationen som uppstått för en katastrof.

– Vi har en liten älgstam med strax över fem djur per 1.000 hektar i vinterstam. Att förvalta en sådan viltstam kräver fingertoppskänsla och kunskaper om de lokala förhållandena. Man kan inte förvänta sig att länsstyrelsen ska klara det lika bra som en lokalt tillsatt älgförvaltningsgrupp, säger han.

 

Kritisk

Peter Nilsson är kritisk till Naturvårdsverket som av allt att döma inte förutsett att en sådan här situation kan uppstå.

– Det borde förstås framgå av föreskrifterna vad som ska göras om förvaltningen inte fungerar som tänkt, säger Peter Nilsson.

Problemen som finns i älgförvaltningsområdet spiller också över på förvaltningen av annat vilt.

– Om vi inte har ett samarbete med markägarsidan vad gäller älgen går det naturligtvis ut över förvaltningen av vildsvin, kronhjort och dovhjort också. Det är bedrövligt att vi inte kan nå samsyn i de här frågorna, säger Peter Nilsson.

 

Förstår inte

Han förstår inte varför markägarsidan har så svårt att nominera nya namn till förvaltningsgruppen i stället för de som hoppat av.

– Jag är själv medlem i både LRF och Södra som är stora organisationer som borde klara av att få fram bra folk till förvaltningsgruppen. Om vi jägare klarar det ska det väl inte vara några problem för föreningar som är mycket större, säger Peter Nilsson.

 

Vill se omtag

Mats Blomberg, som arbetar med älgförvaltningen för Södras räkning, säger till Svensk Jakt att nya markägarrepresentanter kan vara på plats någon gång under vårvintern.

– Det är inte så att vi inte vill ha några representanter i gruppen, men det har av olika skäl inte lyckats. Nu är det ett år kvar innan nya representanter ska nomineras och vi vill ha folk i gruppen som är beredda att fortsätta arbetet även under nästa period, säger Mats Blomberg.

 

Fungerar överlag

Han betonar att samarbetet mellan markägare och jägare i förvaltningsområdena i södra Sverige fungerar överlag bra.

– Men i den här gruppen har det kärvat ganska mycket, och det är nu angeläget att ta ett omtag och göra en nystart för att få till ett arbete som fungerar, säger Mats Blomberg.

 

Måste samarbeta

Samma önskemål har Peter Nilsson.

– Jägare och markägare måste samarbeta. Båda sidor måste vara beredda att kompromissa. Att ha vilthatare i en viltförvaltningsgrupp fungerar inte. Som det nu blivit drabbas älgen, markägarna och jägarna i nämnd ordning. Det finns ingen som tjänar på att vi inte samarbetar om viltförvaltningen, säger Peter Nilsson.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev