Hon skriver: ”Illegal jakt på rovdjur kan beskrivas som en form av civil olydnad.” Avsikten med formuleringen måste rimligen vara att försöka försköna eller rättfärdiga handlingar som på normal svenska kallas grov kriminalitet. Vi får väl hoppas att skrivningen enbart beror på bristande kunskaper.

Om man nu kan förklara Erica von Essens skrivning som resultatet av ren okunnighet, så kan det rimligen inte gälla tidningens redaktion. Deras ansvar sträcker sig längre än så.

Vill man framstå som saklig och trovärdig är det svårbegrip­ligt att man nedlåter sig till att trycka dessa vilseledande påståenden. Nu ger man ju ett intryck av att tidningen också vill försvara kriminalitet. Civil olydnad är nämligen en metod för samhällsförändring. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot lag eller vägra följa vissa myndighetsbeslut, samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen. Någon tjuvjakt som ens kommer i närheten av att inrymmas under denna definition känner i varje fall inte jag till.

Anders Rössberg Västerås

REPLIK

”Vi måste förstå ­drivkrafterna”

Erica von Essen.

Anders Rössberg anser att civil olydnad som förklaringsmodell på illegal jakt på stora rovdjur inger en förskönande syn på tjuvjakt.

Jag ser det som positivt att läsare identifierar den illegala jakten som okvalificerad civil olydnad i dess klassiska bemärk­else, där kriterierna är snäva. Desto farligare är det när den illegala jakten nekas all tillhörighet i en bredare olydnadsfamilj. Då ”skjut, gräv, tig” varken är offentligt eller civilt, identifierar min forskning illegal jakt som en kusin till civil olydnad.

Kränkta medborgarrättigheter

Det överensstämmer bättre också då den illegala jakten inte lutar sig på den civila olydnad­ens kränkta medborgarrättigheter som motivering. Det är förakt mot förvrängda processer i vargförvaltningen som direkt eller indirekt kommuniceras, enligt intervjuer med jägare. Som en glidning från det offentliga och kommunikativa till det privata blir illegal jakt ett svart får i olydnadsfamiljen.

Min artikel vill varna för detta till­bakadragande från offentlig­heten. Vi måste tillämpa en förklaringsmodell för att förstå drivkrafterna och motstå tendens­en att avfärda den som ren kriminalitet.

Att avpolitisera illegal jakt ger upphov till förskönande av det beslutsfattande ­system­et och politiken: vi avsäger ansvar genom att skylla på ”grov kriminalitet” utan att titta på de politiska processer som gett upphov till den, och som man kommunicerar när man väljer att ställa sig utanför en lag man inte anser är legitim.

Erica von Essen Postdoc Miljökommunikation,
SLU, Uppsala