onsdag 21 november

Viltvård

Publicerad 4 februari 2018 - 20:15

Eskil Lugnet placerar ut ett antal foderrör med renfoder i anslutning till foderplatsen, detta för att alla djur ska få chansen att äta. Foto: Lars-Henrik Andersson
Höet till rådjur ska vara skördat tidigt och så ska det vara snustorrt är Eskil Lugnets bestämda uppfattning. Foto: Lars-Henrik Ansersson
Rådjur på väg att äta ur foderröret. Under vintern är utfodringen en viktig del i förvaltningen av rådjursstammen. Foto: Lars-Henrik Andersson
Alf Snäll, Västra Nikkala, bor med skogen inpå knuten. Ett stenkast från huset har en foderplats med bland annat ett foderrör som han här fyller på. Strax efteråt kommer rådjuren för att äta. Foto: Lars-Henrik Andersson
Det är en tuff vinter för rådjuren i norr. Därför blir det än mer viktigt med utfodringen. Det är aldrig för sent att börja utfodra. Sluta dock inte för tidigt. Foto: Lars-Henrik Andersson
Rådjuren använder sig gärna av vägar och skoterspår till och från foderplatsen. Ett bra tips är att köra upp ett antal skoterspår till och från foderplatsen. Foto: Lars-Henrik Andersson

Erfarne viltvårdarens bästa tips för stödutfodring av rådjur

Eskil Lugnet i Vojakkala har utfodrat rådjur i drygt 40 års tid.
Här delar han med sig av sina bästa tips.

Stora delar av bland annat Norrbotten fick mycket snö tidigt på säsongen och nu ligger snön drygt meterdjup på många håll i landet. Den snörika vintern innebär en tuff utmaning för en del vilt, kanske främst rådjuret. Och den snörika vintern aktualiserar frågan om utfodring.

Eskil Lugnet i Vojakkala har utfodrat rådjur i drygt 40 års tid. Han har två utfodringsplatser på markerna nära Torne älv strax norr om Haparanda.

 

Rensäker foderautomat

På foderplatserna har han en rensäker foderautomat med renfor (vegetabiliskt foder i pelletsform) som har flera fack, anpassade för rådjur.

– Den fungerar utmärkt men avståndet mellan taket och själva foderbordet med facken är för stort. Det blåser in blötsnö och blöter upp fodret som fryser till isklumpar, säger Eskil Lugnet. För övrigt är det en bra foderautomat.

Han kompletterar den stora foderautomaten med ett par foderrör i trä som är placerade några meter bort med öppningen mot norr.

– Blötsnön kommer oftast från sydväst.

 

”Det är ett fint och tunt hö som är skördat tidigt på säsongen.”

 

Dessutom lägger han ut hö på foderplatsen.

– Det viktiga är att höet är torrt. Det här köper jag av en lantbrukare. Han säjer även den här typen av hö till renägare. Det är ett fint och tunt hö som är skördat tidigt på säsongen. Visst kan man ge rådjuren ensilage men ju mer vätska maten innehåller desto mer energi går åt till att värma upp det. Det förstår alla vad som händer om det är 30 grader kallt och höet är blött, säger Eskil Lugnet. Rådjuren undviker även om det kommit rimfrost på höet eller fodret.

Ibland ger han även rådjuren havrekross.

 

Rådjur filmade vid en av utfodringsplatserna norr om Haparanda. Foto: Lars-Henrik Andersson

 

I Norrbotten drar sig många rådjur mot bebyggelse under vinterhalvåret. Där är det lättare för dem att hitta mat, även om antalet lantbruk minskat.

– Därför är det ännu viktigare att utfodra rådjur, säger Eskil Lugnet.

Att man lokalt kan få en jättestor rådjursstam om man utfodrar tror inte Eskil Lugnet på.

– Rådjuren sprider ut sig. Det är det naturliga. Det är klart att du har en något större rådjursstam i områden där du stödutfodrar. De rådjur som observerats så långt norrut som Kiruna och Vittangi har ju förmodligen vandrat härifrån någonstans, säger Eskil Lugnet.

 

Anpassar sig

Han är övertygad om att rådjuren anpassar sig till det stränga vinterklimatet i norr.

– När vi i höst flått skjutna rådjur så kan vi konstatera att kiden inte verkar ha några fettreserver, förmodligen eftersom de växer. Men bockarna hade i snitt en centimeter med späck på hela ryggen. De är väl rustade för vintern. De rådjur som överlever den här vintern är de starka. Jag hörde nyligen om ett rådjur inte så långt härifrån som svultit ihjäl. Det är tufft, speciellt för de svagare, oftast yngre individerna, och de som inte har några fettreserver.

 

”I år var vi igång en månad tidigare. Vi har utfodrat från mitten av november månad. Det går åt cirka 80 kilo renfoder i veckan. Totalt utfodrar vi för cirka 8.000 kronor per säsong. Men vi är två viltvårdsområden som delar på kostnaden.”

 

Eskil Lugnet berättar även att han runt jul sköt en råbock, som urtagen vägde 22 kilo och som hade tio centimeter långa basthorn. Hans teori är att en del bockar med riktigt stora horn fäller hornen så tidigt att nya hinner börja växa ut redan i december.

Milda vintrar påbörjar han utfodringen runt årsskiftet.

– I år var vi igång en månad tidigare. Vi har utfodrat från mitten av november månad. Det går åt cirka 80 kilo renfoder i veckan. Totalt utfodrar vi för cirka 8.000 kronor per säsong. Men vi är två viltvårdsområden som delar på kostnaden, säger Eskil Lugnet.

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Mest läst

      Instagram has returned invalid data.
      Här kan du annonsera vapen
      Annonstorget mad allt från hundar till jaktvapen
      Gott från vilt
      Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
      Drömjakt
      Här finns någonstans att jaga
      Byggtips!
      Så bygger du en hundgård
      Opinion
      Här förs debatten i Jägarsverige
      Ulf Lindroth
      Svensk Jakts vapen- och skytteredaktör tipsar och testar
      För inloggade!
      Så förvarar du vapnet i bilen och stugan
      Provläs Svensk Jakt
      Bläddra i senaste numret

      Mina artiklar

      För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

      Samtidigt på JaktPlay

      Taggar