tisdag 27 september

Viltvård

Publicerad 6 september 2014 - 15:22

Live-published photos and videos via Shootitlive

Så förvaltar du älgens favoritföda

Späda skott och knoppar från rönn är det bästa älgen vet, men den är inte ensam om att gilla rönn. Här får du flera bra tips om hur man kan gynna rönnen – och därmed den biologiska mångfalden.

Rönnbären är viktiga för fåglar som sidensvans, trastar och tallbit, samtidigt som insekter utnyttjar blommor och blad. Eller borrar i veden. Ibland hör man att älgen hotar rönnen, vilket är fel. Här får du veta varför, och får samtidigt flera konkreta tips på hur du kan gynna rönnen och den bio­logiska mångfalden.
Rönn är en ”pionjärart”. Det betyder att det är en av de första arterna som dyker upp efter en störning, som till exempel en brand eller en avverkning. Fröna sprids snabbt med avföringen från flygande fåglar till nya platser. Fröna har god grobarhet, och ofta kan man se en ”matta” av rönn några år efter en avverkning.
När skog sköts genom trakt­hyggesbruk brukar man tala om ”omloppstid”, vilket är tiden mellan två slutavverkningar. Tidigt under omloppstiden kan pionjärarter som rönn dominera jämfört med andra trädslag. Då kan faktiskt rönn vara det foder det finns mest av för betande älgar. Eftersom rönn samtidigt är älgens favorit­föda betas den ofta hårt vid den här tidpunkten.

Stå kvar som evighetsträd
Tusentals små rönnar nedbetade till en halvmeters höjd under den här perioden ger lätt bilden av att älgens bete är vad som begränsar rönnen. Det gäller särskilt om man är van vid skogligt ”produktionstänk”, där
fokus ligger på att etablera stammarna snabbt efter slutavverkningen. Det är de stammarna man sedan arbetar med under hela omloppstiden.
För rönn och många andra betesbegärliga lövträd ligger dock fokus inte på produktion, utan på att få trädbildande individer som kan bära mycket biologisk mångfald. De ska inte avverkas vid omloppstidens slut, utan stå kvar som evighetsträd. Därmed kan de rekrytera in när som helst under omloppstiden. Det innebär en avgörande skillnad.

Ljus viktigast
Vad kan man då göra för att få mer trädbildande rönn? I första hand handlar det om att ge rönnen mer ljus, i andra hand om att begränsa betestrycket på ett tillräckligt antal stammar.
Rönnen är ljusälskande och växer till en början snabbt, men blir sällan mer än 15 meter hög. Våra barrträd blir ungefär dubbelt så höga. Därmed hamnar rönnen allt mer på efterkälk­en jämfört med gran och tall under omloppstiden.
I en produktionsskog som sluter sig får rönnar helt enkelt inte tillräckligt med ljus för att bli trädbildande, om man inte frihugger runt dem. Det är alltså nödvändigt att anpassa skogsskötseln under hela omloppstiden för att få trädbildande rönn. I skogsbryn, längs vägkanter och på åkerholmar ser man däremot ofta trädbildande rönn, trots att de betas hårt även där. Genom minskad konkurrens exponeras de för sol­ljuset, vilket är vad som är viktigast.

Ändrad skogsskötsel
När ungskogen nått några meters höjd är det dags för röjning, vilket innebär att man minskar konkurrensen för de stammar man vill ha kvar genom att glesa ur beståndet.
Här läggs grunden för den framtida skogens sammansättning, eftersom den som håller i röjsågen bestämmer vilka trädslag som tas bort respektive sparas. Tidigare röjde man ofta bort rönnen, eftersom den inte är kommersiellt intressant. Idag har de flesta anpassat sin röjning så att man sparar rönn, asp, sälg och ek som en del i miljöhänsynen. Detta är ett klart framsteg, som ger både mer foder och större chans att få träd­bildande individer snabbt.
Samtidigt finns det dock en stor risk för att man får ett ökat betes­tryck på de friställda rönnarna, som dessutom ännu inte blivit grova nog för att inte knäckas av älgen. Risken kan minskas genom att man låter mindre smakliga trädslag stå kvar som ”amträd” invid den smakliga rönnen. Då upptäcker inte älgen rönnen lika lätt, och har svårare att knäcka den. Rönnen kan istället friställas senare, då den blivit grövre.

Utsätts för betning
Foto: Fredrik WidemoRönn fortsätter att rekrytera in under hela omloppstiden. De första rönnarna som kommer i hyggesfasen kommer att betas hårt, medan de som rekryterar in i ungskogs­fasen delvis kommer att ha ett fysiskt skydd av övriga trädslag. Eftersom nästan allt foder finns i ungskogen i ett produktionsdominerat landskap, kommer dock de rönnarna att vara utsatta för en hel del betning.
Samtidigt är rönnen anpassad till att tåla detta. Det fortsätter även att rekrytera in rönn, och det är vanligt att se undertryckt rönn ända fram till slutavverkningen. Under den senare hälften av omloppstiden är betestrycket på de gängliga rönnarna ofta närmast obefintligt. Trots detta blir de inte trädbildande, eftersom de inte får tillräckligt med ljus.
Innan gallring och slutavverkning underröjer man normalt bestånden, vilket innebär att lägre träd och busk­ar tas bort. Här försvann tidigare mycket rönn. På senare år har man dock inom skogsbruket börjat lämna rönnen vid slutavverkningen. Därmed får de undertryckta individerna chansen att bli trädbildande innan nästa trädgeneration vuxit upp. Genom detta enkla grepp kan man troligen på de flesta håll slå vakt om tillräckligt med trädbildande rönn.

Rönn och älgförvaltningen
Rönnen har betats under miljontals år, och har som alla växter utvecklat anpassningar till detta. Den tål enligt befintlig forskning ett mycket högt betestryck. Hur mycket rönn vi behöver för att slå vakt om biologisk mångfald vet vi idag inte, och det saknas dessutom inventeringar av betestryck på rönn under hela omloppstiden.
Samma gäller förekomsten av rönn. Det finns inte heller några studier som visar att betestrycket på rönn under ungskogsfasen begränsar trädbildningen under omloppstiden. Svenska Jägareförbundet anser därför inte att betestrycket på rönn ska påverka älgförvaltningen, baserat på dagens kunskapsläge.
I forna tiders luckiga skogar var lågväxta, ljusälskande träd och buskar vanliga inslag. Vill vi ha det så även idag så måste skogsskötseln anpassas. Rönn kommer inte bilda träd i dagens produktionsskogar, även om vi skulle utrota klövviltet helt. Såvida inte rönnen sköts som evighetsträd genom frihuggning, vill säga.
Skogsbruket har redan tagit första steget mot att visa att detta fungerar vid normala svenska älgtätheter genom vanlig miljöhänsyn. 

Fredrik Widemo

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Svensk Jakt på Instagram

Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige

Samtidigt på JaktPlay

Etiketter