Öländsk viltvårdare prisad av kungen

Magnus Johansson har jobbat länge och målmedvetet med viltvården på Öland. Nu belönas han med Kungliga jaktklubbens stipendium för ”värdefulla insatser inom jakt och viltvård”. Foto: Carl von Essen

Jakten på predatorer är en viktig anledning till att Ölands vadarfåglar ökar i antal, bland andra karaktärsfågeln rödspoven. För sitt ihärdiga arbete belönas nu viltvårdaren Magnus Johansson med Kungliga jaktklubbens stipendium.

En påtagligt stolt Magnus Johansson fick på torsdagen ta emot kungens pris för väl utförda viltvårdsinsatser. Som sig bör delades priset ut i rätt miljö, i Alby, i södra Ölands sjömarker där pristagaren känner sig hemma.
– Jag jobbar inte för att få utmärkelser, utan brinner för sakfrågorna och förändringsarbete. Men det är klart att jag blir mycket glad över en sådan här uppskattning. Sådant är vi ölänningar inte bortskämda med, säger Magnus Johansson.

En viktig detalj
Han har sedan lång tid oförtrutet arbetat med att gynna småviltet på ön. 2008 gick han i spetsen när Mörbylånga jaktvårdskrets påbörjade en omfattande predatorjakt för att gynna Ölands vadarfåglar.
Ett projekt som numera bedrivs som ett lokalt naturvårdsprojekt med länsstyrelsens välsignelse, och där berörda jägare visar ett stort engagemang.
– Vi har stött på mycket motstånd, men nu har de flesta naturintresserade insett predationens betydelse och börjat förstå vikten av att hålla efter predatorerna, säger Magnus Johansson.
Han menar att naturvården har missat denna viktiga detalj när man resonerar om insatser för att gynna biologisk mångfald. Man talar om att markerna måste hävdas med betesdjur som de gjorde förr, om slåtter och vikten av våtmarker.
– Och det är i och för sig rätt, men man glömmer eller känner inte till helheten. Förr var predatorjakten mycket mer omfattande än nu. Räv, mård och grävling jagades för skinn och päls. Kråka, skata och korp hölls nere med olika metoder. Även rovfåglar var utsatta för jakt.
Nu menar inte Magnus Johansson att jakt på rovfågel ska tillåtas, utan nämner det som en poäng för att förklara sammanhangen.
– När småvilt som hare och rapphöna gynnades av jägarnas insatser var det också till nytta för rödspov, brushane, sydlig kärrsnäppa och rödbena för att nämna några arter.

Godkänt av expert
Och att predatorjakten på södra Öland också är positivt för rapphönsen har uppmärksammats av Kungliga jaktklubben som arrangerar rapphönsjakt på några fastigheter i trakten.
– Men det är inte därför Magnus Johansson får stipendiet, utan för hans viltvårdsarbete i stort, säger Carl von Essen, medlem i Kungliga jaktklubben som agerade prisutdelare på torsdagen.
Han förklarar Magnus Johanssons insatser genom att berätta om en vårexkursion på Öland då klubben bjudit in Ian Lindsay från Game and Wildlife Conservation.
– Det Magnus arbetat med fick högsta beröm av Ian Lindsay, som är världsledande expert på vilda rapphöns och förvaltning av biotoper som strandängar. Han betonade vilken betydelse predatorjakten har i dessa miljöer, säger Carl von Essen.

888 färre
Magnus Johansson ser den kungliga utmärkelsen som ett kvitto på att ölänningarna gjort och gör rätt. Den samsyn kring predationens betydelse som har nåtts eller är på väg att nås mellan jägare och ornitologer på Öland är också på väg att spridas till andra projekt i Skåne och Halland.
Och insatserna på Öland fortsätter. Fram till nu har ett 60-tal jägare utbildats i predatorjakt. Projektet med utökad jakttid på predatorer omfattar 20 000 hektar, och kan förhoppningsvis utökas.
– Drygt 20 jaktlag är involverade. Under innevarande säsong har vi tagit bort nästan 900 predatorer, plus de som jagats under ordinarie jakttid utanför projektets gränser. Självklart har det betydelse, säger Magnus Johansson.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay