Bland projekten som fått pengar finns fyra som forskar om vild-svin på olika sätt.
Ett av projekten studerar effekter av vildsvinsutfodring på rödrävens reproduktion och liv. Projektet leds av Jonas Nordström från SLU, Grimsö.

Jonas Nordström har precis blivit klar med en avhandling om rävens predation på rådjurskid och nu ska han alltså studera vad en utfodringsplats för vildsvin kan ha för effekter på rävens liv. Rävtikar ska följas för att se om närheten till utfodringsplatser betyder att de föder fler ungar, om andelen gnagare ökar i födan i om råden med eller utan utfodring.

Utfodring av vildsvin
Maria Hörnell-Willebrand, Hed-marks högskola, ska också titta på effekter av utfodring av vildsvin, främst då de indirekta effekterna för räv, mård och kråkfåglar. Ökar eller minskar predationen på skogshöns i närheten av utfodringsplatsen. Det är en av de saker Maria Hörnell-Willebrand ska studera.

Vildsvinets påverkan på rådjursstammen ska Petter Kjellander, SLU Grimsö, studera på Bogesund där man har bra data på rådjursstammen efter 20 års forskning. I detta Mälardalsområde har nu vildsvin etablerat sig och vad det har får betydelse för rådjursstammen i form av kidpredation och konkurrens om föda och livsmiljö ska studeras.

Det fjärde vildsvinsprojektet som fått pengar genom forskninsgtjugan är forskning om anpassade skötselåtgärder för vildsvin för att minska skador på jordbruksmark. Holger Dettki, SLU Umeå, leder projektet. Med hjälp av GPS-försedda vildsvin ska han också se hur stor risken är för trafikolyckor med vildsvin i olika terrängtyper.

Älgforskning
Projektet Sydälg fortsätter. Det drivs av Göran Ericsson, SLU Umeå, och tittar på hur älgar rör sig och hur de utnyttjar olika
biotoper i det rika sydsvenska brutna landskapet. Tidigare har den mesta älgforskningen skett i norra Sverige med mest barrträd. I syd ser det ju annorlunda ut. I projektet ingår också att se hur älg-obs fungerar i detta landskap.

Maria Hörnell-Willebrand ska utvärdera olika älginventeringsmetoder vad avser deras tillförlitlighet och deras kostnadseffektivitet. Hon ska särskilt titta på en slags linjeinventeringsmetod med flyg.

Jaktstopp
Maria Hörnell-Willebrand får också pengar för att se vilka effekter 2009 års beslut av vissa länsstyrelser om begränsningar i jaktuttag och jaktstopp för ripjakten får på kommande rippopulationer. Blir riptillgången bättre kommande år i de områden som hade jaktstopp jämfört med områden där det inte rådde jaktförbud? Detta för att ge vägledning för länsstyrelserna inför år med dålig riptillgång i framtiden.

Projektet Populationsmodell för förvaltning och beskattning av kronvilt drivs av Anders Jarnemo, SLU Grimsö. Det har åter fått stöd från forskninsgtjugan för att utveckla en modell för förvaltning av kronvilt som tar hänsyn till olika intressen.

Petter Kjellander får fortsatt stöd för sitt arbete med att studera konkurrensen mellan dovhjort och rådjur.

Vargsändare
Vargprojektet som leds av Håkan Sand, SLU Grimsö, får pengar för fler GPS-sändare.

Carl-Gustaf Thulin, Uppsala universitet, leder ett projekt som prövar om träningen av eftersökshundar kan bli effektivare med hjälp av metoder som utvecklats för träning av polis- och militärhundar. Med hjälp av GPS-försedda dovhjortar tränas hundar att kunna följa enskilda friska djur.

Inventeringarna av rastande och övervintrande gäss som pågått sedan 1977, får fortsatt stöd. Inventeringarna leds av Leif Nilsson, Lunds universitet. De är till god hjälp vid förvaltningen av gåspopulationerna.

Projektet Viltvård och biologisk mångfald i odlingslandskapet som drivs av Jägareförbundets Fredrik Widemo får stöd för att studera effekterna för den biologiska mångfalden av olika viltvårdsåtgärder som exempelvis viltåkrar och anläggande av brynzoner.