Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tog under förra sommaren prover på 68 vattenfladdermöss söder om Kalmar. Man har nu funnit antikroppar mot virussjukdomen i sex av djuren.
Sedan 2008 har svenska fladdermöss undersökts om de kan vara infekterade med det så kallade European Bat Lyssavirus (EBLV), som även kallas för fladdermusrabies. De första fynden av antikroppar mot denna sjukdom i Sverige gjordes 2009, hos fladdermöss fångade i Skåne.

Kan överleva

Fladdermöss skiljer sig från andra djur genom att de kan överleva infektion av sin egen variant av rabiesvirus. Om de tidigare kommit i kontakt med EBLV och överlevt, påvisas detta genom att de har antikroppar mot viruset i blodet.

Flera studier har visat att till synes friska fladdermöss kan ha antikroppar. Inget virus kunde dock påvisas i saliven hos de fladdermöss som nu visat sig ha antikroppar.

Dödlig rabies

Främst drabbas fladdermöss av EBLV men i sällsynta fall kan de även smitta andra varmblodiga djur, inklusive människa, och då orsaka dödlig rabies.

Smitta kan ske via bett eller om fladdermusens saliv kommer i kontakt med skadad hud hos andra djur eller människor. Man ska alltid vidta försiktighet genom att bära handskar vid hantering av fladdermöss. Ägaren till den fastighet där djur med antikroppar hittades har informerats.
Även nu i sommar ska fladdermöss i Skåne undersökas, skriver SVA i ett pressmeddelande.